Publicerad i Norran den 22 september och i Västerbottenkuriren den 24 september 2009
Än lönsammare att arbeta
I måndags presenterade regeringen budgeten för nästa år. Genom jobbskatteavdrag har såväl Konjunkturinstitutet som Finanspolitiska rådet, i flera analyser, kommit fram till slutsatsen att sysselsättningen ökat och att skillnaden mellan arbete och bidrag tydliggjorts. Jobbskatteavdraget går nu in på sitt fjärde steg. Det ger löntagare ytterligare lite utrymme till självständighet och ekonomiskt oberoende. Regeringen satsar 10 miljarder kronor på att göra det lönsammare att arbeta.
Nu är utmaningen att få fler i arbete och därmed öka förutsättningarna för att välfärden ska kunna stärkas. Många pensionärer har en ekonomisk situation som inte går ihop. Dagens pensionssystem bygger på att det finns människor i Sverige som arbetar. En tilltagande arbetslöshet inverkar negativt på pensionernas utveckling. Det gör att vi trots hårda prioriteringar väljer att sänka skatten på pensionerna. Vi gjorde det förra året och vi gör det i år igen. Årets sänkning är mycket fördelningspolitiskt inriktad och koncentrerar de största sänkningarna till de pensionärer som har det sämst ställt.
Skattesänkningarna för pensionärerna verkar för att dämpa den broms som drabbat pensionerna genom konjunkturläget. De pensionssänkningar vi nu parerar med skattesänkningen kommer att vända till uppgång under goda tider. Skattesänkningen för pensionärerna kommer dock att ligga kvar.
Många kommuner upplever nu bistra tider med en hårt knuten svångrem. Lågkonjunkturens effekter, med minskade skatteintäkter, har ställt flera kommuner i Västerbotten inför svåra beslut för att klara finansiella ramar. För att värna välfärdens kärna och hotade arbetsplatser inom skola och äldreomsorg har regeringen aviserat att för 2010 höja statsbidragen till kommuner och landsting med 10 miljarder kronor. Detta kombineras med den miljard landstingen också får för att underlätta hanteringen av den pågående nya influensan.
I flera kommuner är bostadsbristen för äldre ett påtagligt problem. Det investeringsstöd på 500 miljoner kronor regeringen tidigare inrättat för särskilt boende utökas nu för att också innefatta trygghetsboenden. Den här boendeformen efterfrågas av äldre som upplever otrygghet och ensamhet i sitt egna boende men är för friska för konventionella äldreboendeformer. I ett trygghetsboende bereds möjlighet till gemensamma lokaler, måltider och personal.
Kristider gör att fler söker sig till utbildning för att ta chansen till omskolning. Det är viktigt att människor som blivit arbetslösa trots detta kan beredas en tid som ändå kan inge hopp. ”Jag blev arbetslös, men det var då jag utbildade mig till det jag jobbar med i dag”, är den tillbakablick vi vill möjliggöra med en satsning på närmare 4,5 miljarder kronor under 2010 för att under 2011 utöka antalet utbildningsplatser med cirka 23 000 årligen. Regeringen satsar dessutom 3,9 miljarder kronor på att förstärka de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna med 54 000 platser. Satsningar på infrastruktur ger också fler arbetstillfällen. 1,6 miljarder kronor ger tidigareläggningar och extra anslag på ett stort antal projekt för tåg och järnväg.
Regeringen infriar vallöftet från 2006 att Sverige ska kunna ha 20 000 nya poliser. Vi accepterar inte att det ska ta ett år mellan begånget brott och domslut. Ett brottsoffer måste få uppleva att rättvisan träder in till beskydd och tillrättavisning gentemot de som kränker sina medmänniskor med sin brottslighet. Regeringen höjer de årliga anslagen till rättsväsendet med drygt 5 miljarder kronor och med 2,5 miljarder kronor extra som engångsvisa medel.
Studenter som velat ta ett större ansvar för sin egen försörjning har tidigare straffats om de arbetat för mycket, kanske har de familj att försörja eller höga hyror och kostnader för studielitteratur. Det har varit en märklig ordning där driftighet och ansvarstagande inte lönat sig. Från 1 januari 2011 höjer regeringen fribeloppet för studenter med cirka 30 000 kronor. Studenternas ekonomi stärks genom att studiestödet höjs med 350 kronor.
Regeringen vill också lyfta Sveriges företagare. Att kunna vara sjuk, föräldraledig eller klara sämre tider har varit mycket svårare för företagare än löntagare eftersom villkoren varit så mycket sämre. Därför satsar regeringen 450 miljoner kronor på förbättringar i sjuk-, föräldra-, och arbetslöshetsförsäkringarna. Det är också glädjande att företagens möjligheter stärks genom sänkningen av egenavgiften med fem procent. Utan företag stannar Sverige, det är i företagen vi vänder krisen.
Gunilla Tjernberg (KD)
riksdagsledamot
Ulf Grape (M)
riksdagsledamot
Åke Sandström (C)
riksdagsledamot
Maria Lundqvist Brömster (FP)
riksdagsledamot