publicerad i VK den 19/8 och i Norran den 22/8.
Svensk skola i förändring
Snart börjar landets elever skolan igen. Eleverna kommer till en skola som står under förändring. Efter valet 2006 har den borgerliga regeringen genomfört en rad reformer för att eleverna ska få en bättre skola. Ingen ska längre behöva lämna grundskolan utan godkända betyg, kunskap ska alltid stå i centrum.
Alliansen har beslutat att satsa 900 miljoner på en läsa-skriva-räkna-garanti under grundskolans första tre år. Tidigare lärde sig många elever att läsa ordentligt först på gymnasieskolans individuella program. Alla ska få den undervisning och det stöd som de behöver för att kunna läsa, skriva och räkna innan de lämnar grundskolan.
Från partierna på vänsterkanten hör man ofta att betyg placerar in elever i fack och att det är orättvist att bedöma barns prestationer. Min uppfattning är den motsatta, betyg är viktigt. Med betyg och nationella prov är det lättare att upptäcka elevens kunskapsluckor. Med glädje ser jag att det fp talat om så länge nu genomförs. Elever kommer snart att få betyg från 6:e klass. Framförallt är det viktigt för varje elev och varje elevs utveckling. Den tidigare politiken skapade ett utanförskap för många barn och ungdomar - som i många fall har lett till identitetsproblem och dåligt självförtroende.
Nu införs också fler betygssteg. Det måste löna sig att vara flitig och det gör det när det går att höja sina betyg genom att plugga lite mer. Med fler betygssteg är det lättare att få belöning för det arbete som eleven lägger ner.
Den svenska gymnasieskolan står under förändring. Socialdemokratisk elitism där alla ska passa in i en mall och förutsättas bli akademiker, ersätts nu med liberal rättvisa där alla elever får stöd och stimulans efter behov. Att börja arbeta direkt efter gymnasiet är inte på något vis sämre än att läsa på universitet. Nu utformas ett system där yrkesarbetare lättare ska få undervisa på lärlingsutbildningar på gymnasienivå.
Skolan kan inte förändras om det inte finns bra och kompetenta lärare. Genom lärarlyftet får Sveriges alla lärare möjlighet att fortbilda sig på arbetstid och sent i våras presenterades en utredning om hur lärarlegitimationer och skärpta behörighetsregler skall stärka lärarnas kompetenser och ställning på arbetsmarknaden.
Med en satsning på skolhälsovården och studie- och yrkesvägledning vill folkpartiet också se till att elever inte bara omges av experter på lärande, utan också av andra som är väl insatta i elevers vardag och finns i skolan som hjälp och stöd. Barn och ungdomars psykiska ohälsa har ökat. Det är viktigt att i ett tidigt skede under barnets uppväxt kunna ge stöd och hjälp för att förebygga psykisk ohälsa. Skolhälsovården/elevhälsan ska därför bemannas såväl av skolsköterskor och läkare som psykologer och kuratorer.
Med mer kompetenta lärare, bättre utvärderingsverktyg och mer fokus på kunskap ska vi lyfta den svenska skolan.
Maria Lundqvist-Bröster
riksdagsledamot, fp, Nordmaling