Rädda Barnen har i en rapport lyft frågan om barnfattigdomen i Sverige. Det är en viktig debatt där Rädda Barnen och andra organisationer i det civila samhället har en stor roll att spela både vad gäller att lyfta fram de problem som finns men också i att komma med förslag på lösningar.
Även om fattigdom betyder olika saker för olika människor, där inte bara pengar utan också andra former av trygghet har betydelse, så måste vi tillsammans motarbeta att barn far illa och hamnar i utanförskap. För barnfattigdomen går att bekämpa.
Den största anledningen till att en familj får det svårt ekonomiskt är att en eller båda föräldrarna blir av med sitt arbete och därmed förlorar sin inkomst. Under den internationella lågkonjunktur som drabbat också Sverige under de senaste åren, har arbetslösheten ökat och därigenom också barnens ekonomiska utsatthet.
Därför måste kampen mot barnfattigdomen alltid ta sin början i kampen mot arbetslösheten och för att få fler i arbete. Inga riktade bidrag i världen kan ersätta den trygghet som kommer av att mamma och pappa har ett arbete att gå till. Detta är viktigt inte bara för den ekonomiska tryggheten utan också för att barnen får se att det lönar sig att arbeta och att det är det som är grunden för den egna försörjningen.
Därför fortsätter alliansen att arbeta utifrån arbetslinjen. Fortsätta skattesänkningar, främst riktade mot dem som har låga och medelstora inkomster, ger fler arbeten och större ekonomiska marginaler inte minst för de ensamstående föräldrar som allt för ofta är ensamförsörjare för sina barn.
De hitintills genomförda skattesänkningarna för de familjer som har låga inkomster har också, trots att det varit ekonomiskt tuffa tider, lett till att väsentligt färre barn i dag lever i familjer med inkomster under gränsen för att få försörjningsstöd från socialtjänsten, än vad som var fallet för fyra år sedan. Detta visar att rätt genomförda skattesänkningar kan vara ett verktyg i kampen mot barnfattigdomen.
Om arbetslöshet i familjen är en orsak till barnfattigdom så är en annan brister inom integrationen av invandrare och flyktingar. Det är mer än fem gånger så vanligt att ett barn med utländsk bakgrund lever i fattigdom än att ett barn med två svenska föräldrar gör det. Därför måste vi öka ansträngningarna för att få ned arbetslösheten bland invandrade svenskar och förbättra integrationen. Därför har alliansen gjort satsningar för att förbättra svenskundervisningen för nyanlända invandrare. Vi har också genom instegsjobb skapat fler vägar in på arbetsmarknaden för dessa grupper.
Nu vill vi gå vidare och öka incitamenten för invandrare att starta företag men också för att ge företagare möjlighet att anställa fler med invandrarbakgrund. Inte minst är det viktigt att öka sysselsättningsgraden hos kvinnor med utländsk bakgrund. Många i den gruppen står i dag långt från arbetsmarknaden och det är också bland barn till ensamförsörjande kvinnor med utländsk bakgrund som fattigdomen är som allra mest utbredd.
Också barn som lever i en stor syskonskara har varit överrepresenterade bland de som har det ekonomiskt tuffast. Därför har regeringen höjt flerbarnstillägget i barnbidraget och 2012 så höjs också bostadsbidraget för barnfamiljer.
Barnfattigdom har många olika orsaker och måste bekämpas på många olika sätt. Nyckeln är dock alltid, oavsett hur den enskilda familjesituationen ser ut, en fortsatt satsning på fler arbeten, att grupper som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden får en chans att försörja sig själva och att genom fortsatt sänkta skatter för de med låga inkomster öka familjernas ekonomiska marginaler. Endast genom en fortsatt arbetslinje kan ekonomiska klyftor och barnfattigdom långsiktigt bekämpas.
Edward Riedl (M)
riksdagsledamot för Västerbotten
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
riksdagsledamot för Västerbotten
Maria Lundqvist-Brömster (FP)
riksdagsledamot för Västerbotten
Helena Lindahl (C)
riksdagsledamot för Västerbotten
Anders Sellström (KD)
riksdagsledamot för Västerbotten
Publicerad i Norran 2011-04-27