Barnfattigdom begränsar barnens chanser till en gynnsam och positiv utveckling. Barn i familjer med dålig ekonomi lever kortare. De har tre gånger större risk att utsättas för våld. Överhuvudtaget lever de mer utsatt under barn- och ungdomstiden.
I Rädda Barnens rapport angående barnfattigdom framkommer det att barnfattigdomen sjunkit sedan 1997. 2007 nådde barnfattigdomen den lägsta nivån. Under 2008 bröts denna trend och antalet barn som levde i ekonomiskt utsatta familjer ökade igen. Det var ju också det år då Sverige drogs med i finanskrisen.
Det riktigt allvarliga är att över 200 000 barn varje år under den senaste tioårsperioden, oavsett socialdemokratisk eller alliansstyrd regering, har levt och lever under knappa ekonomiska omständigheter. Mest drabbade är barn i familjer med utländsk bakgrund och barn som lever med ensamstående föräldrar.
Enligt Rädda Barnens siffror lever nästan vart tredje barn med utländsk bakgrund i ekonomisk utsatthet. Människor som sökt en tryggare framtid för sig och sin familj i Sverige vill inget hellre än att arbeta och bidra. Men det tar för lång tid för en nyanländ att klara sin egen försörjning.
Därför genomför vi under integrationsminister Erik Ullenhags (FP) ledning den största förändringen av integrationspolitiken på 25 år. Fokus ligger på jobb och kunskaper i svenska. Ansvaret har förts över från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Tidigare har frågan till den nyanlända varit – hur kan vi hjälpa? Med det perspektivskifte vi nu genomför blir frågan – hur vill du bidra?
Regeringen gör också riktade satsningar till barnfamiljerna. Flerbarnstilläggen höjdes 1 juli 2010. När regeringen nästa år höjer bostadsbidraget för barnfamiljer så förbättrar det situationen för många barn till ensamstående föräldrar.
Barn som lever i ekonomisk utsatthet upplever många gånger att skolan inte fungerar. Många har också sämre skolresultat än andra barn. Dessutom lever många barn i en social utsatthet.
Alliansregeringen har på flera punkter tagit initiativ. En stor tillsynsreform där barnperspektivet i tillsynen stärkts har genomförts. Barnombudsmannen har ett viktigt uppdrag för att följa upp hur våra myndigheter lever upp till åtaganden enligt barnkonventionen.
Riksdagen har även tagit en strategi för att stärka barns rättigheter. Där tas frågan om respekten för integritet, rätten att uttrycka sina åsikter och delaktighet upp. Även insatser mot vräkning av barn initierades under förra mandatperioden. Satsningar har även gjorts inom barn- och ungdomspsykiatrin för att säkra en god tillgänglighet.
Att vara förälder är inte lätt och lever man under svåra ekonomiska förhållanden påverkas man som familj. Stödet till föräldrar måste finnas, för att upprätthålla åtagandena i barnkonventionen.
Försörjningsstödet ska vara en hjälp till självhjälp. Ska en dator ingå i försörjningsstödet om inte skolan lånar ut, men kräver att man ska använda dator? Vad gör man när man inte har råd att köpa glasögon till sitt barn? Hur tänker barn- och utbildningsförvaltningen när man stänger fritidsgårdarna i och med att sommarlovet börjar?
Folkpartiet vill att barnkonventionen ska bli svensk lag. Trots att svensk lag anpassats så har konventionen inte fått genomslag i praktiken. Under årens lopp har Sverige även fått kritik av FN:s barnrättskommitté på grund av allvarliga brister i efterlevnaden av barnkonventionen. Med barnkonventionen som lag skulle barn med säkerhet få komma till tals i högre utsträckning än i dag. Högre krav skulle ställas på kompetens hos beslutsfattare om barns behov och rättigheter. Alla barn har rätt till att leva och växa och ges möjligheter till egna val.
Maria Lundqvist-Brömster (FP)
riksdagsledamot för Västerbotten
Publicerad på norran.se 2011-03-31