Dagens gymnasiala yrkesprogram skapades av Socialdemokraterna. Nästan var fjärde elev misslyckas med att slutföra sin utbildning och hoppar av utan att få slutbetyg. Ungdomar är förtvivlade över att de inte når upp till de teoretiska kraven samtidigt som de inte får tillräckligt med tid för att bli duktiga i yrkesämnena.
Från 1 juli i år är det ett nytt gymnasium som gäller. I det nya gymnasiet tvingas inte längre yrkeseleverna att läsa till högskolebehörighet. Det blir mer tid över för yrkesämnena. Genom att låta yrkesämnena ta mer plats stärker vi yrkesprogrammens identitet och status. Programmen har också moderniserats för att bättre svara mot arbetsmarknaden som den ser ut i dag.
Olika rykten har cirkulerat bland annat vad gäller högskolebehörighet. Alla yrkeselever som vill kan läsa in högskolebehörighet. Antingen under tiden de går i gymnasiet, direkt efteråt eller senare i komvux. Det är en rättighet för eleven att få läsa in högskolebehörigheten. När detta blir frivilligt kommer de elever som läser in högskolebehörighet också att vara bättre motiverade. Elever med en yrkesexamen har också grundläggande behörighet till Yrkeshögskolan. På detta sätt skapar vi en gymnasieskola med större valfrihet och flexibilitet för alla elever.
Det finns preliminär statistik som visar att färre elever söker till yrkesprogrammen. Denna minskning har vi kunnat se sedan 2008, när den finansiella krisen slog till. Om den preliminära statistiken stämmer visar den också att teknikprogrammet ökar i attraktivitet. Det skulle i så fall vara glädjande eftersom många goda krafter under längre tid försökt öka intresset för naturvetenskap och teknik utan att hittills ha lyckats.
Teknikprogrammet räknas som ett högskoleförberedande program, men det förbereder också för arbete inom industrin. I höst inleds dessutom en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år som leder till gymnasieingenjörsexamen – en efterlängtad reform från svensk industri.
Ungdomar är olika och har olika framtidsplaner. Alliansregeringens målsättning med den nya gymnasieskolan är att fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning och införskaffa sig kunskaper av hög kvalitet. Både de som vill ut i arbetslivet direkt och de som vill läsa vidare måste vara bättre förberedda än de är efter att ha genomgått dagens gymnasieskola om vi ska vara konkurrenskraftiga i den globala ekonomin.
Maria Lundqvist-Brömster (FP)
riksdagsledamot för Västerbotten
Edward Riedl (M)
riksdagsledamot för Västerbotten
Elisabeth Björnsdotter-Rahm (M)
riksdagsledamot för Västerbotten
Helena Lindahl (C)
riksdagsledamot för Västerbotten
Anders Sellström (KD)
riksdagsledamot för Västerbotten
Publicerad i Norran den 25 juli 2011