Dagens gymnasiala yrkesprogram skapades av Socialdemokraterna. Nästan var fjärde yrkeselev misslyckas i dag med att slutföra sin gymnasieutbildning, och hoppar av utan att få slutbetyg. Ungdomar är förtvivlade över att de inte når upp till de höga teoretiska kraven samtidigt som de inte får tillräckligt med tid för att bli duktiga i yrkesämnena. Från den 1 juli är det ett nytt gymnasium som gäller. I det nya gymnasiet tvingas inte längre yrkeseleverna att läsa till högskole-behörighet. Det blir mer tid över för yrkesämnena. Genom att låta yrkesämnena ta mer plats stärks yrkesprogrammens identitet och status. Programmen har också moderniserats för att bättre svara mot arbetsmarknaden som den ser ut i dag.
Olika rykten om de nya yrkesprogrammen har cirkulerat bland annat vad gäller högskolebehörighet. Alliansregeringen vill tydligt deklarera att alla yrkeselever som vill, kan läsa in högskolebehörighet. Antingen under tiden de går i gymnasiet, direkt efteråt eller senare i komvux. Det är en rättighet för eleven att få läsa in högskolebehörigheten. När detta blir frivilligt kommer också de elever som läser in högskolebehörighet att vara bättre motiverade. Elever med en yrkesexamen har också grundläggande behörighet till Yrkeshögskolan. På detta sätt skapar vi en ny gymnasieskola med större valfrihet och flexibilitet för alla elever.
Det finns preliminär statistik som visar att färre elever söker till yrkesprogrammen i höst. Denna minskning har vi kunnat se sedan 2008, när den finansiella krisen slog till. Vi har även vid tidigare kriser kunnat se att de gymnasie-program som ligger närmast arbetsmarknaden då minskar. Om den preliminära statistiken skulle stämma så visar den också att Teknikprogrammet ökar i attraktivitet. Det skulle i så fall vara mycket glädjande eftersom många goda krafter under längre tid försökt öka intresset för naturvetenskap och teknik utan att hittills ha lyckats. Teknikprogrammet räknas som ett högskoleförberedande program, men det förbereder också för arbete inom industrin. Nu i höst inleds dessutom en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år som leder till gymnasieingenjörs-examen – en efterlängtad reform från svensk industri.
Ungdomar är olika och har olika framtidsplaner. Alliansregeringens målsättning med den nya gymnasie-skolan är att fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasie-utbildning och införskaffa kunskaper av hög kvalitet. Både de som vill ut i arbetslivet direkt och de som vill läsa vidare, måste vara bättre förberedda än de är efter att ha genomgått dagens gymnasieskola om vi ska vara konkurrenskraftiga i den globala ekonomin.
MARIA LUNDQVIST-BRÖMSTER
riksdagsledamot (FP)
EDWARD RIEDL
riksdagsledamot (M)
ELISABETH BJÖRNSDOTTER-RAHM
riksdagsledamot (M)
HELENA LINDAHL
riksdagsledamot (C)
ANDERS SELLSTRÖM
riksdagsledamot (KD)
Publicerad i Västerbottens-Kuriren 2011-06-23