Hej alla folkpartivänner!
Hoppas att ni alla haft en skön sommar. Vädret blev väl inte riktigt som vi hade önskat men vi fick i alla fall lite tid för rekreation.
För min egen del så har en stor del av sommaren och dessa veckor i riksdagen i hög grad handlat om FRA. Den 18 juni tog riksdagen ett beslut om en ny signalspaningslag. Jag deklarerade till gruppledning och partiledning redan veckan före beslutet att jag var mycket tveksam till denna lagstiftning utifrån ett integritetsperspektiv. Den 17 juni blev en mycket intensiv dag. Riksdagsgruppen samlades för att avstämma läget. Det visade sig då att en fjärdedel av riksdagsgruppens ledamöter var kritisk till förslaget. Riskdagsgruppen fick ge synpunkter på vilka ändringsförslag som man ville se i förslaget och vår partiledare Jan Björklund hade samtal med oss kritiker. Jag hade under dagen och även veckan före haft kontakt med delar av länsförbundets styrelse för att höra stämningarna till förslaget på hemmaplan. Som ni förstår var tiden mycket knapp den 17 juni och det blev inte mycket tillfälle till att kommunicera ändringsförslagen. Jag hann i stora drag beskriva ändringarna för några i styrelsen.
Riksdagsgruppen beslutade att stödja förslagen frånsett två personer som uttalade att de ville ha betänketid. Även i centerpartiet fanns det kritiker som efter partiöverläggningarna biföll ändringarna.
Den 18 juni möttes jag av en demonstration utanför riksdagshuset vars storlek jag aldrig tidigare sett. Ni vet nog alla vid det här laget att det var en folkpartist som röstade nej, Camilla Lindberg och en som avstod, Birgitta Ohlsson. Tre av ledamöterna som var kritiska var utkvittade. Ni vet också att jag tryckte på ”ja-knappen”.
Tiden efter var mycket hektisk med massor av mejl från människor i alla åldrar, ung som gammal , kvinna som man, med politiska förankringar såväl till höger som vänster. Jag började känna alltmer att jag tagit ett felaktigt beslut. Det kom fram nya data som vi aldrig hade hört tidigare. Den lagstiftning vi antagit var mycket lik Storbritanniens lag . En lag som fick underkänt av EU. Centrum för rättvisa anmälde lagen till Europadomstolen. En rad nätverk bildades såsom ”nätverket Borgerligt nej till FRA-lagen”, Stoppa FRA-lagen.nu” och ”nätverket svart måndag”. De politiska ungdomsförbunden, Advokatsamfundet, Säpo, Rikspolisstyrelsen, Journalistförbundet, den samlade pressen, IT-experter sällade sig till kritikerna. Det framkom så mycket fakta som inte hade ”lyfts upp på bordet” och diskuterats. Jag kände bara att vi kan inte negligera alla dessa åsikter, den rädsla och den otrygghet som uttrycktes. Det var också därför som jag den 14 juli öppet deklarerade mitt ställningstagande i en debattartikel med tre tidigare partiledare och tre riksdagskollegor. Vi krävde ett omtag i frågan och en bred parlamentarisk utredning. Sedan utökades kritikergruppen med ytterligare två riksdagsledamöter från folkpartiet. Nu var vi sex kvinnor.
Partiet tillsatte i augusti en referensgrupp för att samla mer kunskap kring frågan och folkpartister i landet och riksdagsgruppen kunde göra inspel till denna grupp. Ett mycket bra initiativ. I gruppen har två av kritikerna Birgitta Ohlsson och Camilla Lindberg suttit. Referensgruppen har bjudit in organisationer som haft kritik mot lagen, bla centrum för rättvisa och Advokatsamfundet. Parallellt har samtal hållits med oss kritiker för att hitta en lösning. Vi kritiker har haft olika ingångar i vår kritik. Jag har varit kritisk till hur man formulerat ändamålet för spaning och den trålning ”massavlyssning” utan brottsmisstanke som varit möjlig. Jag har inte heller varit nöjd med den tillsyn som funnits kring FRA. Men för att fatta mig kort och inte gå in i tekniska detaljer så handlade det om att jag ville ändra de punkter som var integritetskränkande och tydligare definiera syftet med signalspaning och FRA:s uppdrag.
Under dessa två veckor har samtalen med partiledning och oss kritiker varit mycket intensiva . Vi har varit i ett förhandlingsläge där vi lyft fram våra ståndpunkter och där också referensgruppen varit vår mottagare.
Vid lunchtid den 25 september började jag känna att det började bli en öppning. Förhandlingarna pågick igår eftermiddag och vi kunde då nästan konstatera att vi var i MÅL .
Nu är vi i MÅL. en enhällig riksdagsgrupp fattade beslut om att bifalla de ytterligare förslag som förts fram Förhandlingar pågick i hela alliansen och allianspartierna hade sina riksdagsgrupper samtidigt. En enhällig riksdagsgrupp fattade beslut om att bifalla de ytterligare förslag som förts fram Förutom de tidigare punkter som tillfördes den 18/6 så kommer ytterligare 15 nya punkter att tilläggas. Förslaget innebär att delar av lagstiftningen kommer att rivas upp . Några av ändringsförslagen är bla: En Underrättelsedomstol kommer att inrättas som ska vara tillståndsmyndighet för all spaning. FRA får bara spana på uppdrag av regering , regeringskansli och försvarsmakten. FRA kommer bara att få tillgång till de trafikstråk som domstolen bestämmer. FRA måste ansöka om tillstånd för all spaning. Massavlyssning försvinner.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att vi kritiker har fått alla våra krav tillgodosedda. Regeringen kommer också inbjuda oppositionen till en sittning för att dels presentera förslaget men också ta emot synpunkter. Någon parlamentarisk utredning kommer det inte att bli men samtidigt så har vi i dessa förslag kommit så långt som vi någonsin kan komma.
Det känns mycket bra att vi äntligen landat i ett lagförslag som värnar den personliga integriteten fullt ut.
Till sist : vi har en partiledning som lyssnat och tagit till sig kritik, vi har en regering som lyssnat och gjort ett omtag. Folkpartiets riksdagsgrupp har tillsammans arbetat med frågan och stärkt integriteten och rättsäkerheten ytterligare med detta beslut.
Nu blev det mycket FRA men jag vill delge er min process och resa i denna så viktiga fråga. Jag tänkte avsluta med lite budget . Mycket har ju presenterats men jag får i så fall uppdatera er lite på det som berör mitt område, de sociala frågorna.
Inom det sociala området görs en hel del satsningar . 2,7 miljarder kronor satsas på psykiatrin under 2009-2011, d v s cirka 900 miljoner kronor per år.
Från och med 2010 kommer staten genom ett prestationsbaserat ersättningssystem i efterhand utbetala pengar till de landsting som bäst jobbar med att korta vårdköerna. Alliansens ”kömiljard” är helt nödvändig. Vi behöver bara gå till vårt eget landsting och granska hur pengarna till den nationella vårdgarantin nyttjats. Vi kan också glädja oss åt den satsaning som görs på läkarutbildningen och tandläkarutbildningen. Just nu arbetar man på departementet med en proposition om fritt vårdval inom primärvården.
Tandvårdsreformen trädde i kraft den 1 juli 2008. Senare under mandatperioden planerar regeringen en satsning på patientgrupper som på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning har ett ökat behov av tandvård.
En tillsynsreform aviseras som slår ihop tillsynen av socialtjänsten och hälso-och sjukvården och lägger ansvaret hos Socialstyrelsen. Regeringen satsar 30 mkr på detta. Även tillsynen för den sociala barn-och ungdomsvården ska stärkas med en satsning på 10 mkr 2009 och 2010.
Jag har tidigare skrivit att jag ska försöka fatta mig kort, men det ska bli bättre.
Hör gärna av er med frågor och kom ihåg att jag gärna hälsar på er i länet.
Maria Lundqvist-Brömster