Publicerad i Helsingborgs Dagblad 15 november 2011
De borgerliga satsar mer på gymnasieskolan, skriver folkpartisterna Tina Acketoft och Christer Rasmusson i en replik.
DEBATT. Svar till Jan Andersson och Mikael Damberg (S), Investera i gymnasieskolan, (Debatt 8 november). Det är tydligt att Jan Andersson och Mikael Damberg i sin debattartikel är bekymrade över den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige och drar slutsatsen att man för att lösa det problemet behöver öka andelen elever som tar gymnasieexamen. Där är vi helt överens.
Men, Andersson och Damberg försöker få det att låta som om en hög ungdomsarbetslöshet är ett nytt fenomen i Sverige och att det skulle gå att lösa enbart med en utökad skolbudget, trots att de båda mycket väl vet att Sverige konstant, oavsett konjunktur, haft en extremt hög ungdomsarbetslöshet. Om man till det lägger att resultaten i svensk skola har sjunkit oroande de senaste tjugo åren, att var tredje svensk 20-åring saknar gymnasieutbildning, samtidigt som läraryrket har förlorat i attraktivitet så ser man en mycket oroande och allvarlig utveckling, speciellt om man som nation vill konkurrera med kunskap och inte med billig arbetskraft.
En gedigen utbildning med en gymnasieexamen är den absolut bästa vaccinationen mot arbetslöshet. Därför har också regeringen sedan den tillträdde 2006 haft konstant fokus på kunskap och kvalitetshöjande åtgärder i hela det svenska skolsystemet – från förskola till högskola. 2011 är det mest reformintensiva året någonsin inom svensk utbildning med en ny gymnasieskola, en ny förstärkt lärarutbildning, vidareutbildning av lärare, tydligare ansvar för rektor, satsningar på elevhälsa, skolbibliotek, studie- och yrkesvägledning och så vidare. Och mer kommer att behöva göras för att åtgärda decennier av feltänk inom området.
Andersson och Damberg är oroade över att utbildningsbudgeten för gymnasieskolan i Helsingborg kommer att minska. Vi kan lugna dem med att så inte kommer att ske. Utbildningsnämnden kommer att bli kompenserad av kommunen för de minskade statsbidragen och de styrande borgerliga partierna i Helsingborg satsar dessutom mer på gymnasieskolan än vad Socialdemokraterna i Helsingborg gjorde i sin skuggbudget. Till detta kan man också påminna om att den höjning av arbetsgivaravgiften för unga som Socialdemokraterna presenterat skulle innebära ökade personalkostnader på 18 miljoner kronor enbart för Helsingborgs kommun. Hur tror man att det skulle gynna ungdomars utbildningskvalitet och möjlighet till anställning?
Sifferexercis i all ära, och tillräckliga resurser är viktiga, men vi är övertygade om att orsaken till att en tredjedel av alla elever slogs ut med den gamla gymnasieskolan, i huvudsak var ett systemfel. Då är det systemet man måste förändra med satsningar på lärare, fokus på kunskapsmålen och genom att skapa en gymnasieskola som bejakar det faktum att ungdomar är olika, vill olika och därför behöver få olika gymnasieutbildningar att välja på.
Tina Acketoft (FP), gruppledare, riksdagens utbildningsutskott, Höganäs
Christer Rasmusson (FP), ordförande Barn- och ungdomsnämnden, Helsingborg