Krönika NU
Folkpartiet gör skillnad
I början av 2000-talet publicerade (fp) annonser på temat ”Ett litet parti som gör stor skillnad”. Dessa illustrerades med en bild av en blåklint som växte igenom tegelsten trots motstånd.
Måhända är vår självbild annorlunda i dag men visst gör (fp) skillnad lokalt, nationellt och i resten av världen också. Häromdagen kom jag hem från Kairo och Liberala Internationalens (LI) 56:e kongress i år i Kairo. Temat var utbildning. Varje gång jag bevistar dessa kongresser så är det med blandade känslor. Fantastiskt att få träffa liberaler som kämpar för frihet som oppositionsledaren Sam Rainsy från Kambodja, Zimbabwes utbildningsminister David Coltart eller aktivisten John Tan från Singapore. Härligt att Aung San Suu Kyis parti National League for Democracy kommer att bli medlemmar. Glädjande att jag fick hålla tal om Kubas politiska fångar. Fp hade dessutom skrivit flest resolutioner av alla partier om alltifrån demokrati i Iran till fri abort, integritet och miljöteknik.
Varje gång blir jag dock ilsken över en ”lägga-på-locket-nu-ska-vi-vara-glada-och-inte-ställa-jobbiga-frågor-stämning”. Det är samma visa varje gång. Redan en månad inför kongressen började fp:s ambitiösa internationella sekreterare Fredrik Svensson nysta upp en härva kring vice partiledaren för ett av de egyptiska arrangörspartierna Egyptiska Democratic Front Party (DFP), Sekina Fouad, känd för sina stereotyper av judar i artiklar. På plats i Kairo konfronterade jag och Olle Schmidt kraftfullt detta på exekutivmötet och inför församlingen. Vi delade ut artiklar med hennes citat till alla delegater. Först fick vi stöd från vissa västländer och delegater från arabländer viskade i det tysta att vi hade rätt i sak. Men sedan vid voteringen efter att Fouad varit mer än otydlig var det enbart (fp) med stöd av danska Radikale Venstre och Venstre som valde att inte stödja detta parti vid omröstningen. Tragiskt!
Jag slapp dock vara surkärring denna gång och påpeka gubbigheten i församlingen när vi skulle rösta om ny LI-styrelse. Vår manliga finska kollega från Svenska Folkpartiet Markus Fors gjorde det elegant genom att påpeka att LI:s ledning påminner om en klubb för vita medelålders europeiska män. Herrarna på podiet skrattade bort detta faktum att i toppen sitter 90 procent män med att ”hoho vi har ju också minsann alla skägg”. Av talarna var jag en av ungefär sex kvinnor som fick synas på scenen eller leda ett seminarium jämfört med 40 män. Folkpartiet liberalerna gör skillnad.
Birgitta Ohlsson,
Riksdagsledamot (fp)
Tummen upp:
Ingemund Hägg fp-veteran blev som andra svensk efter Bertil Ohlin vald till patron för Liberala Internationalen efter mer än 40-års internationellt engagemang.
Tummen ner:
Egyptiska Democratic Front Partys Sekina Fouad som mörkar sina åsikter om antisemitiska stereotyper. Och pinsamt att majoriteten av LI:s partier köper detta!