Publicerad Newsmill
Riktiga liberaler är feminister, Camilla Lindberg
Camilla Lindberg, riksdagsledamot (fp), har tyvärr missuppfattat den liberala jämställdhetskampen när hon nyligen avfärdar all feminism. Åtskilliga av feminismens stora landvinningar i världen och Sverige, som kvinnlig rösträtt och pappamånader, står liberaler som Mary Wollstonecraft, John Stuart Mill, Selma Lagerlöf och Bengt Westerberg bakom. Vi liberaler ska inte, som Camilla Lindberg, ta på oss rollen som feminismens begravningsentreprenörer. Vi liberaler ska istället nyansera feminismen och bryta vänstermonopolet. Alltför många sätter nämligen felaktigt likhetstecken mellan feminism och socialism.
Vi som skriver den här artikeln är feminister men också liberaler, kapitalister och internationalister. Därför kan vi aldrig rösta på Feministiskt initiativs vänsteragenda. Som liberala feminister skulle vi aldrig kunna framföra sången "Snubbe, snubbe, jävla man" som sjöngs på Feministiskt initiativs kongress. Som liberala feminister skulle vi aldrig likt Margareta Winberg påstå att "alla män är potentiella våldtäktsmän". Som liberala feminister skulle vi aldrig likt Tiina Rosenberg hävda tokigheter som att "kvinnor som ligger med män är könsförrädare".
Vänstern har i för hög grad oemotsagda fått monopolisera begreppet feminism. Vi liberaler måste sluta lämna walk over. Det är viktigt, inte bara ideologiskt utan även när det gäller väljarsympatier. Uppskattningsvis 70 procent av svenska kvinnliga väljare i åldern 18-29 sympatiserar med oppositionen. För åtskilliga av dessa väljare är jämställdhet en viktig fråga, kanske den viktigaste, många identifierar sig som sig som feminister och röstar vänster eftersom man inte förknippar feminism med borgligheten.
Ordet feminist var ursprungligen ett nedsättande uttryck för att beskriva kvinnor som vägrade att anpassa sig efter rådande könsnormer. Benämningen togs över av kvinnorörelsen vid en internationell kvinnokonferens i Paris 1892. Ungefär som HBT-rörelsen har erövrat det forna skällsordet "bög". Om man skalar bort all fördomsfull bråte som skymmer sikten kvarstår två grundläggande kriterier för att kalla sig feminist:
1) Jag anser att kvinnor är underordnade män.
2) Jag vill vara med och förändra och bygga en rättvis värld för kvinnor och män.
Liberalismen har en stolt feministisk historia som vi liberaler ska vårda, inspireras av och utveckla. Men feminism är en angelägenhet för olika ideologier och är en vildvuxen trädgård med jordmån för många idéer. Målet är ofta detsamma - men de politiska medlen är olika. Rosen Mona Sahlin, maskrosen Maria Wetterstrand och nejlikan Lars Ohly kan växa bredvid feminister som blåklinten Jan Björklund och Erik Ullenhag men även moderater som Anders Borg och Per Schlingmann.
Vi håller med Camilla Lindberg om att kvinnor kan förtrycka män. Precis som det finns manliga skitstövlar finns det kvinnliga. Kvinnor är duktiga på att upprätthålla förtryckande traditioner av andra kvinnor. Kvinnlig könsstympning som drabbar miljontals flickor varje år är ett exempel på att kvinnor kan gå patriarkatets ärende. Det är kvinnor, ofta en mormor eller en farmor, som håller i rakbladet - inte män. En färsk undersökning visar att var tionde 15-årig flicka i Stockholm lever under hedersförtryck, ett förtryck som även kvinnor utövar och som också drabbar pojkar som hedersmördade Abbas Rezai. Camilla Lindberg påpekar att våld även förekommer i samkönade relationer. Vi är glada över att Alliansregering redan 2007 lyfte problemet i regeringens handlingsplan om våld i nära relationer.
Men vi kan som feminister aldrig vända bort blicken för att livsvillkoren ser dramatiskt olika ut för kvinnor och män globalt sett. 70 procent av världens fattigaste är kvinnor. I alla länder på jorden tjänar och äger kvinnor mindre än män. 82 procent av världens parlamentariker är män, endast 18 procent är kvinnor och bara några ynka procent är ministrar. Detta innebär att nästan alla världens samhällen och resurser styrs och kontrolleras av män. I vårt eget Europa leds endast en av EU:s 27 medlemsstater av en kvinna fast 53 procent av unionens befolkning består av kvinnor. Mer än sex miljoner kvinnor i EU kan inte arbeta alls, eller så mycket som de skulle vilja, på grund av att de ensamma tvingas ta ansvaret för hem och barn. Åtta kvinnor på jorden avlider varje timme på grund av riskfyllda aborter. Herrklubben Vatikanen och andra religiösa ledare har fortfarande ett stort politiskt inflytande över kvinnors kroppar i hela världen. Öppna ögonen Camilla Lindberg och Pär Ström!
På hemmaplan bevisar statistiken att vi fortfarande inte är jämställda. Sverige har aldrig haft en kvinnlig statsminister. Folkpartiet liberalerna har bara haft en kvinnlig partiledare. Svenska kvinnor utför betydligt mer obetalt hemarbete, äger mindre och är underrepresenterade som chefer. Åtskilliga undersökningar visar att unga tjejer i Sverige mår psykiskt sämre än jämnåriga pojkar. Vi vill inte peka ut alla män som potentiella våldsförövare. Det är en skymf mot den absoluta majoritet av män som inte utövar våld mot kvinnor. Men den farligaste platsen i Sverige för kvinnor att vistas är inomhus tillsammans med en närstående man. Ett våld som skördar drygt tjugo kvinnors liv varje år. Statistiken visar att män drabbas dubbelt oftare av våld än kvinnor - våld från andra män. För homosexuella män är risken säkert ännu större. Men att bekämpa mäns våld mot kvinnor, och andra män, ska inte betraktas som ett krig mellan könen utan är en civilisationsfråga.
Mansrollen behöver bli en mindre trång bur. Den maskulinitet som erbjuds är den traditionella manligheten, som avgränsas av en traditionell kvinnlighet. Självklar begränsas och drabbas även män av genusstrukturer. Vi håller med Pär Ström att det är ett underbetyg för jämställdheten att vi i Sverige fortfarande har allmän värnplikt för män och kvinnor fortfarande har monopol på föräldraledigheten. Liberala feminister har därför länge drivit könsneutral värnplikt och delad föräldraförsäkring. En av den liberala feminismens viktigaste utmaningar är att fäder ska ses som lika viktiga för barns utveckling som mödrar. Som liberala feminister vill vi befria individer från könsrollernas begränsningar och fördomar - det gäller kvinnor som män.
Liberal feminism är en demokrati- och befrielserörelse för båda könen och en angelägenhet för ett civiliserat samhälle. Om vi vill förpassa hedersvåld, människohandel och kvinnlig könsstympning till historiens skräckkabinett, få fler fäder att vara pappalediga, nyansera mansrollen och öka kvinnors ekonomiska och politiska inflytande, får vi inte göra misstaget att förneka könsmaktsordningen - eller blunda för att både män och kvinnor upprätthåller och begränsas av den.
Vid FN:s millennietoppmötet i september 2000 enades världens ledare om att insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av de absolut effektivaste medlen för att bekämpa vår tids stora utmaningar i världen som fattigdom, hunger och sjukdomar. Vi liberaler får inte bli feminismens dödgrävare. Vår uppgift är istället att nyansera feminismen och bryta vänstermonopolet. Ryktet om feminismens död är betydligt överdrivet. Globalt ligger flera av våra största feministiska segrar dessvärre framför oss.
Birgitta Ohlsson, ordförande Liberala Kvinnor och riksdagsledamot (FP)
Jenny Sonesson, ordförande Liberala Kvinnor Stockholm