Publicerad i Sydsvenskan
Utred svenskt Natomedlemskap
Den 8 till 16 juni stod Sverige värd för den Natoledda flygövningen Loyal Arrow. Försvarsminister Sten Tolgfors (M) avslöjade den 12 juni att Sverige förhandlar med Nato om anslutning till ett nordiskt luftövervakningssystem. Riksdagen skrotade den 16 juni den allmänna svenska värnplikten.
Allt fler svenskar vill att Sverige går med i Nato. Det visar 2008 års SOM-undersökning av Göteborgs universitet. Samtidigt har svenska folkets förtroende för försvaret minskat. År 2008 hade endast 16 procent stort förtroende för svenska försvaret.
Beroendet av Nato ökar militärt, tekniskt, organisatoriskt och politiskt. Likväl är partierna i Sverige inte beredda att diskutera medlemskap. Folkpartiet är det enda parti som har satt ned foten och varken i riksdag eller i regering står bakom fyrpartiuppgörelsen om säkerhetspolitiken. Politiska partier kan inte bara följa opinionen, utan måste också påverka opinionen. Isolationism är passé.
Svenska socialdemokratiska regeringar har under efterkrigstiden försökt påskina att Sverige är ett neutralt land. Vi måste avliva denna myt. Sverige har sedan andra världskriget stått på samma sida som västvärldens demokratier. Sverige har idag fler soldater under Natobefäl än under FN-flagg. Sverige är mer Natoanpassat än många Natoländer.
Alliansregeringen framhåller att Sveriges säkerhet bygger på gemenskap med andra länder. Inte på oberoende som under kalla krigets dagar. I försvarspropositionen står att Sverige skall ”ta ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet” och att ”en neutralitetsoption inte längre är möjlig vid en konflikt i närområdet”. Trots denna nödvändiga utveckling av Sveriges säkerhetspolitiska doktrin är Natodebatten mer död än levande.
Tron på att nordiskt samarbete kan utgöra ett säkerhetspolitiskt alternativ till Nato saknar verklighetsförankring. De nordiska länderna kan inte ensamma generera tillräcklig politisk och militär tyngd.
Det kalla kriget är över. Tio före detta medlemmar i Warszawapakten är med i Nato.
Östeuropa och Baltikum har gått med. 2004 blev Estland, Lettland, Litauen, Slovenien, Slovakien, Bulgarien och Rumänien medlemmar. Balkan är på väg in. Både Väst och Öst samlas för fredsbevarande operationer.
Det stora problemet är inte att omvärlden ingriper för ofta, utan att den gör det för sällan vid blodiga konflikter. Pågående folkmord, fördrivningar och massvåldtäkter kan inte hindras med enbart diplomati. Endast 46 procent av jordens befolkning lever i demokratier. Nato är bildat av länder som vill skydda demokratin som samhällsmodell. Solidaritet bör ersätta neutralitet som den svenska säkerhetspolitikens ledstjärna.
Konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i Nato bör utredas förutsättningslöst. Sverige måste komma ur ingenmanslandet.
Birgitta Ohlsson