I dag röstar Europaparlamentet om konsumenträttighetsdirektivet, ett dokument som kan bli banbrytande för europeiska konsumenter. En fungerande marknadsekonomi kräver välinformerade konsumenter som kan göra medvetna val på en allt mer komplex global marknad. Konsumenträttighetsdirektivet är en bra början, skriver EU-minister Birgitta Ohlsson.
I dag röstar Europaparlamentet om konsumenträttighetsdirektivet, ett dokument som kan bli banbrytande för europeiska konsumenter. Den globala dimensionen av konsumentpolitiken blir allt tydligare. Sveriges mål är enhetliga regler inom EU parallellt med ett starkt konsumentskydd. Som Sveriges konsumentminister välkomnar jag därför initiativet som med stor sannolikhet också kommer att antas av Europeiska unionens råd till hösten.
Gemensamma regler gör det mer tydligt för konsumenterna vad de har för skydd om de handlar något från andra länder. Ett krångligt regelverk riskerar att leda till att säljare utnyttjar köpare på grund av informationsövertag. Att ge EU:s konsumenter ett gemensamt skydd är därför av stor betydelse för såväl den enskilde individen som för samhällsekonomin.
EU:s konsumenter ges med direktivet ett antal gemensamma rättigheter inom hela EU när de ingår avtal med näringsidkare. Konsumenter inom unionen får en ångerrätt på 14 dagar när de handlar på distans och när de handlar utanför fasta affärslokaler. Skyddet omfattar även gatuförsäljning, vilket idag inte omfattas i Sverige. När det gäller varor som kommer fram för sent eller inte kommer fram alls finns gemensamma bestämmelser om att konsumenten, under vissa förutsättningar, har rätt att säga upp avtalet och få pengarna tillbaka.
Jämfört med svensk lagstiftning är en försämring att konsumenten betalar kostnaden för att skicka tillbaka varan om konsumenten ångrar sig i samband med oombedd telefonförsäljning. Direktivet stämmer emellertid i stort överens med hur vi i Sverige ser på ett tryggt konsumentskydd och det finns stora likheter med vår svenska lagstiftning. Skyddet blir på vissa punkter bättre för svenska konsumenter.
Säljaren måste exempelvis tydliggöra att en produkt som erbjuds via Internet eller SMS kostar pengar - annars är konsumenten inte bunden av avtalet Säljaren måste till exempel utforma webbsidan så att det inte går att beställa utan att köparen först har blivit upplyst om att beställningen innebär kostnader. Det införs också en bestämmelse om att tillkommande kostnader uttryckligen måste godkännas av konsumenten.
Tillsynsmyndigheterna i EU har en tuff uppgift att hålla jämna steg med de enorma flödena av varor och tjänster. Tillsyn är avgörande för konsumenternas trygghet och för att seriösa näringsidkare inte ska konkurreras ut av mindre nogräknade näringsidkare. Att ha gemensamma regler underlättar för Konsumentverket att samarbeta med europeiska kollegor när säljare begått gränsöverskridande överträdelser. Det blir även enklare att lösa tvister över gränserna om vi har samma regler.
Undersökningar från EU- kommissionen visar att det fortfarande är förvånansvärt låg konsumentaktivitet över gränserna. Konsumenträttsdirektivet kan förhoppningsvis bidra till att öka den gränsöverskridande e-handeln i EU och därmed leda till ökad konkurrens, vilket i sin tur ger konsumenter ökat utbud av produkter, bättre kvalitet och lägre priser. Svenska konsumenter handlar i högre utsträckning på Internet än många andra EU-medborgare. 66 procent av tillfrågade svenska konsumenter har gjort köp på Internet jämfört med endast 40 procent för EU-genomsnittet. Men här finns en slumrande och stor potential i takt med att fler EU-medborgare kopplar upp sig på Internet.
Lika regler underlättar även för företagen, särskilt för småföretagen, att vara verksamma på den inre marknaden, som består av drygt 490 miljoner konsumenter - världens tredje största befolkning efter Kina och Indien.
En fungerande marknadsekonomi kräver ett starkt näringsliv som kan lägga fokus på att driva företag och inte på att tolka krångliga regelverk. Men det krävs också välinformerade konsumenter som kan göra medvetna val på en allt mer komplex global marknad. Konsumenträttighetsdirektivet är en bra början.
Birgitta Ohlsson
EU- och konsumentminister
Debattartikel
Newsmill, 23 juni 2011