Hundratusentals kvinnor över hela Italien har i vredesmod demonstrerat mot premiärminister Silvio Berlusconi och den kvinnosyn som präglar landet. Feminismen behöver gå en ny vår till mötes inte bara i Italien utan i hela Europa.
Miljoner kvinnor i EU kan inte arbeta alls, eller så mycket som de skulle vilja, på grund av att de ensamma tvingas ta ansvaret för hem och barn. Den svenska alliansregeringen har lyckats övertyga resten av regeringarna i EU om att mäns och kvinnors sysselsättning ska vara minst 75 procent, det är nu ett gemensamt mål i tillväxtstrategin EU2020.
Här finns en stor outnyttjad potential för högre BNP. Potentialen är som störst i de länder där kvinnor har låg sysselsättningsgrad. Högre sammantagen sysselsättningsgrad är helt nödvändig, när EU:s befolkning åldras och allt färre ska försörja allt fler.
Den starka feministiska kraft vi nu ser i Italien ska välkomnas, och innebär en chans att föra landet i rätt riktning, inte minst ekonomiskt. Vad gäller alla tänkbara jämställdhetsmått ligger Italien tyvärr i botten i EU, och även mycket lågt i ett globalt perspektiv. Italien återfinns på 74:e plats av 134 i World Economic Forums index ”Global Gender Gap” från förra året, vilket är undersökningens bottenplacering bland europeiska länder.
De italienska kvinnorna är bättre utbildade än de jämnåriga männen, över 60 procent av de studerande som 2009 avlade akademisk examen var kvinnor. Men endast 45,8 procent av arbetsföra italienska kvinnor har ett jobb, vilket ger landet en bottenplacering i EU.
Italienska kvinnor tjänar genomgående mindre än männen, deras karriärutsikter är avsevärt sämre, i synnerhet om kvinnan har familj och barn. Mindre än två procent av personer på chefsnivå är kvinnor med barn. Endast en tiondel av småbarnen går i förskola, Italien ligger långt efter den gemensamma målsättningen i EU om att minst en tredjedel av alla småbarn ska ha tillgång till barnomsorg. Nativiteten i Italien är också bland Europas lägsta.
Problemen med bristande jämställdhet, få kvinnor på arbetsmarknaden och brist på barnomsorg är likartad på många håll i EU, särskilt i södra Europa. Men om EU ska lyckas med målen om ökad konkurrenskraft och smart och hållbar tillväxt måste fler få vara med. Europa har helt enkelt inte råd med att miljoner arbetsföra kvinnor står utanför arbetsmarknaden.
Jämställdhetsfrågorna måste högt upp på den politiska dagordningen i EU:s medlemsstater. Det handlar om unionens fundament; demokrati och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, men också om EU:s konkurrenskraft.
Italiens demonstrerande kvinnor visar vägen i EU. Vi behöver liknande feministiska revolutioner över hela den europeiska kontinenten.
Birgitta Ohlsson
EU- och demokratiminister
Debattartikel
Dagens industri, 26 februari 2011