SKL:s uppföljning täcker reformens första sex månader (inte nio månader som sägs i DN) och omfattar svar från elva kommuner.
- Värt att notera är att det efter hand kommer in nyanlända i systemet så uppföljningen omfattar nyanlända som haft permanent uppehållstillstånd allt mellan en vecka och sex månader.
- Man ska alltid vara ödmjuk när större reformer genomförs och därför har vi från regeringens sida bett ansvariga myndigheter att regelbundet rapportera hur det går med reformen och vi har också lagt ut utvärderingsuppdrag på Statskontoret, Länsstyrelserna och Stockholms universitet. Dessutom för vi regelbundna samtal med SKL och följer tillsammans med kommunerna reformen noggrant. Syftet är att snabbt få signaler om saker som inte fungerar för att vid behov justera reformen för att nyanlända ska komma i arbete och lära sig svenska.
- Reformen ska utvärderas utifrån huruvida vi lyckas korta tiden det tar för nyanlända att komma i arbete. I december 2012 kommer de första nyanlända att ha avslutat sina etableringsplaner och det är först då vi på allvar kan börja utvärdera resultaten.
- Utifrån SKL:s uppföljning av ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingens första rapport som kom för ett par veckor sedan kan följande sägas:
- Regeringen följer genomförandet av etableringsreformen mycket noga och vi kommer efter hand trimma reformen. I samband med budgeten för 2012 aviserar vi att vi kommer att göra det mer lönsamt att arbeta för den som har etableringsersättning.
- Det problem som SKL lyfter om att nyanlända i vissa kommuner får försörjningsstöd den första tiden, det så kallade glappet, känner regeringen till och vi för regelbundna samtal med ansvariga myndigheter och SKL om hur vi ska kunna se till att nyanlända inte behöver få ekonomiskt bistånd den första tiden.
- Den återrapport från Arbetsförmedlingen av etableringsreformen som presenterades för ett par veckor sedan visar att reformen har kommit igång och i huvudsak fungerar som avsett. I det gamla systemet var det endast drygt en av tio som hade kontakt med arbetsmarknaden under det första året i Sverige. Efter att reformen varit i kraft ett antal månader får nu nio av tio nyanlända invandrare insatser som ökar chansen att komma i jobb.
Etableringsreformen - fokus på jobb och språk
Det tar alldeles för lång tid för nyanlända invandrare att komma i arbete. Det var bakgrunden till den så kallade etableringsreformen som genomfördes den 1 december 2010. Reformen innehåller följande huvudkomponenter:
Arbetsförmedlingen (AF) har numera det samordnande ansvaret för etableringsinsatserna för att nyanlända snabbt ska få kontakt med arbetsmarknaden. Tillsammans med AF upprättar den nyanlända en individualiserad etableringsplan för de första två åren i Sverige. Den nyanlände har möjlighet att därefter välja en etableringslots som stödjer den nyanlända under etableringsperioden (upp till två år). Alla nyanlända som har en etableringsplan ska delta i arbetsföreberedande insatser, svenskundervisning för invandrare och samhällsorientering. Deltagande är ett krav för att ersättning ska betalas ut.