Utredningen föreslår att regeringen i sitt fortsatta arbete med mänskliga rättigheter på nationell nivå fortsätter att använda sig av en nationell handlingsplan eller motsvarande samlat dokument. Med utgångspunkt från hur arbetet med handlingsplanen bedrivits lämnar utredningen också en rad rekommendationer om hur ett fortsatt systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Sverige bör vara utformat.
Utredningen efterlyser bland annat en tydligare styrning och samordning från regeringens sida av det arbete som bedrivs av olika aktörer för att Sverige ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden om skydd för enskildas mänskliga rättigheter i Sverige. Utredningen föreslår också att regeringen ger hög prioritet åt en systematisk samverkan med kommuner och landsting om deras roll för att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige.
Utredningen förslår också att det allmännas ansvar för att respektera Sveriges internationella åtaganden om skydd för de mänskliga rättigheterna bör tydliggöras i en sammanhängande kedja av lagar och andra författningar. Det gäller såväl lagar som mer generellt reglerar offentlig förvaltning (exempelvis förvaltningslagen), som författningar inom vissa särskilda områden där det finns en mer påtaglig risk för att enskildas mänskliga rättigheter träds för när.
Utredningen rekommenderar regeringen att snarast påbörja ett arbete med att inrätta en ny myndighet med uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, exempelvis i form av en kommission för mänskliga rättigheter.
- För att Sverige ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden behöver regeringen fortsätta och vidareutveckla sitt systematiska arbete med frågor om mänskliga rättigheter, säger den särskilda utredaren Hans Ytterberg. Det har funnits en otydlighet om vad regeringen egentligen vill åstadkomma när det gäller att ge full effekt åt de mänskliga rättigheterna. En viktig del i regeringens fortsatta arbete måste därför bli att bättre klargöra vad den själv har för ambitioner och vad den förväntar sig av till exempel statliga myndigheter, kommuner och landsting för att säkerställa att enskildas mänskliga rättigheter fullt ut förverkligas i Sverige, avslutar Hans Ytterberg.
Bakgrund:
Regeringen antog i mars 2006 en nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006-2009 (skr 2005/06:95). Handlingsplanen innehöll 135 olika åtgärder som syftade till att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna på nationell nivå.
En särskild utredare, Hans Ytterberg, fick i december 2009 i uppdrag att utvärdera handlingsplanens genomförande och resultat (dir 2009:118). I utredarens uppdrag har också ingått att lämna rekommendationer inför det fortsatta systematiska arbetet med mänskliga rättigheter på nationell nivå.
Betänkandet kommer att publiceras på regeringens webbplats: www.regeringen.se/arbetsmarknad