Avskaffa skatten - inte kärnkraften

Det är skatten på kärnkraft som bör avskaffas - inte kärnkraften. Som den svenska energipolitiken är utformad i dagsläget gynnar den varken miljön, sysselsättningen eller konkurrensen. Det är därför dags avbryta den pågående kärnkraftsavvecklingen. Ett första steg är att avskaffa effektskatten på kärnkraft.
Den svenska energipolitiken bygger på ett tankefel. För samtidigt som målet är att minska klimatpåverkan genom att inte förbränna fossila bränslen försöker man nå upp till energipolitikens andra mål. Nämligen målet att avveckla kärnkraften, den elproduktion som inte ger några koldioxidutsläpp. Och detta trots att det inte finns fullvärdiga alternativ till kärnkraften. Sverige har redan bristande produktionskapacitet vad gäller el. Att regeringen och anti-tillväxtpartierna i det läget driver en linje som innebär att befintlig produktion ska ställas av är direkt oansvarigt och slår hårt mot den svenska industrin. 

Det är hög tid för en modern och realistisk energipolitik som syftar till att säkra energiförsörjningen för hushåll och industri till rimliga priser. Den folkomröstning som hölls om kärnkraften för 23 år sedan har inte längre bäring. Under åren har flera energialternativ prövats och svenskarnas inställning till kärnkraft har förändrats. Nästan tre fjärdedelar säger sig i dag vilja behålla eller utveckla kärnkraften. Men en modern energipolitik syftar inte bara till att följa folkopinionen, den bör också baseras på rimliga energipriser då detta är en viktig framgångsfaktor för ett lands välstånd. Fortsatt drift av våra svenska kärnkraftverk är också en framgång för miljön då vi med en sådan politik skulle slippa importera kolbaserad el eller dra igång avställda inhemska kolkraftverk.

Istället för att avveckla kärnkraften bör skatten på kärnkraft avvecklas. Eller effektskatten som den egentligen kallas och som är en form av produktionsskatt som beskattar den termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Skatten skall betalas oavsett om reaktorn producerar el eller inte och var och en inser hur orimlig en sådan skatt är. Utvärderingar har visat att de ökande skattekostnaderna överförs till såväl hushåll som industri. Den svenska basindustrin, som idag direkt och indirekt ger jobb åt 270 000 människor, drabbas därmed också negativt av effektskatten.

Särskilt hårt slår den mot de elintensiva industrierna. För de mest utsatta anläggningarna motsvarar en höjning av elpriset med 1 öre/kWh en höjning av lönen för de anställda med 16 procent. Ställ det i relation till effektskatten som i dag är cirka 2 miljarder om året - motsvarande ca 2,7 öre per kWh - så tydliggörs de ekonomiska effekterna av skatten. Dessa kostnader hindrar svenska industrier att investera.

Den svenska energipolitiken hämmar tillväxten i landet.  Företagens investeringsmöjligheter och dess arbetstillfällen är grundbultar i den svenska välfärden - går detta förlorat, innebär det att Sverige förlorar välfärd. Det borde därför vara självklart att dra i nödbromsen och ändra energipolitikens inriktning. Ett första, viktigt, steg i detta arbete är att avskaffa effektskatten.