En 14-årig Malmöflicka med intellektuell funktionsnedsättning såldes till flera män som utnyttjade henne sexuellt. Denna händelse fick stor uppmärksamhet, men mycket av våldet och övergreppen mot kvinnor med funktionsnedsättning går oss obemärkt förbi. Samhället får inte glömma dessa kvinnor bara för att är sällan sedda. Tyvärr finns det betydande brister hos kommuner och myndigheter att upptäcka och hjälpa kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld och övergrepp - oavsett om det främst beror på okunskap eller oförmåga är det allvarligt.
På uppdrag av regeringen har socialstyrelsen nu tagit fram ett utbildningsmaterial som fokuserar på våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Socialtjänsten, hälso- och sjukvården och rättsväsendet behöver få ökad kunskap och kompetens för att kunna möta kvinnornas behov av stöd och hjälp. Framför allt behöver vi en höjd medvetenhet om den särskilda utsatthet som dessa kvinnor kan befinna sig i.
Allt våld ska bekämpas och fördömas. Men samhället har ett särskilt ansvar att skydda och stödja dem som har svårt att själva tillvarata sina rättigheter. Sedan förra mandatperioden genomförs den största satsningen någonsin i Sverige på att bekämpa våld mot kvinnor. Vi måste fortsätta kampen genom att synliggöra dem som utsätts i det fördolda.
De - få - studier som genomförts visar att kvinnor med funktionsnedsättning utsätts i lika hög grad som andra kvinnor. Kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning är särskilt utsatta. Två rapporter, båda visserligen med några år på nacken, ger en allvarlig bild. Den ena begränsar sig till Region Skåne och visar att bland kvinnor i den öppna och slutna psykiatrin uppgav så många som sju av tio att de under sitt liv varit utsatta för någon form av fysiskt, sexuellt och psykiskt och/eller ekonomiskt utnyttjande.
I den andra rapporten, som är nationell, uppgav tre av tio kvinnor att de blivit utsatta för våld, hot, eller sexuella trakasserier efter det att de fyllt 15 år. Förövaren var framförallt partner, förälder eller syskon. Men våldet hade också utövats av personal; såsom färdtjänst- eller taxichaufförer, hemtjänstpersonal eller personliga assistenter.
Våldet och utsattheten kan ta sig olika uttryck och en funktionsnedsättning kan se olika ut. Likafullt kan det innebära en begränsning för den enskilda kvinnan i förhållande till omgivningen och göra det svårare att kommunicera eller till exempel ta sig till en polisstation. En kvinna med omfattande rörelsenedsättning blir lämnad i lyftanordningen medan mannen går hemifrån och dessutom tar med sig telefonen. Kvinnor med synnedsättning som blir tafsade på av taxichaufförer eller färdtjänstpersonal. Exemplen är flera på hur våldsutövaren använder kvinnans funktionsnedsättning för att göra henne ännu mer utsatt.
Professionellt bemötande är en förutsättning för att en våldsutsatt kvinna ska kunna ta emot samhällets stöd och hjälp. Lika viktigt är det att samhällets insatser är tillgängliga för kvinnan. Detta gäller möjligheten att rent fysiskt ta sig in på socialkontoret, vårdcentralen eller polisstationen. Det handlar också om att få anpassad information om det stöd som finns att få. Tekniska hjälpmedel kan behövas för att en kvinna som har svårighet att kommunicera ska kunna berätta om vad hon varit med om.
Socialstyrelsens utbildningsmaterial kommer att följas av ytterligare fyra som fokuserar på kvinnor med särskilda behov - kvinnor i missbruk och beroende, äldre kvinnor, kvinnor med utländsk bakgrund och kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Ingen ska lämnas efter eller glömmas bort på vägen mot ett tryggare och mer inkluderande samhälle.