Sverige har ett generöst studiemedelssystem - det ska vi vara stolta över. Alliansen har sedan 2006 tagit sitt ansvar och beslutat om höjningar av studiemedlet på närmare 1 000 kronor per månad. Därutöver har fribeloppet höjts från cirka 100 000 till 130 000 kronor per år.
Samtidigt vill jag vara tydlig: En förutsättning för att vi ska kunna bibehålla ett generöst studiemedelsystem är att studenter och låntagare gör rätt för sig. Om inte lånen betalas tillbaka kommer det till sist finnas mindre att betala ut. Det handlar om att upprätthålla förtroendet för systemet och kontraktet mellan medborgare och myndighet. I dag ser vi att återbetalningen är mycket låg i vissa låntagargrupper. Främst gäller det låntagare som nu bor i utlandet och där möjligheterna att driva in skulderna är sämre. Det handlar inte om personer som glömmer en inbetalning eller som en månad har knappt med pengar och därför måste prioritera bland räkningarna, utan om personer som satt i system att undvika betala tillbaka det staten lånat ut.
Därför kommer lagstiftningen att ändras med syfte att nå de som smiter undan ansvar och undergräver förtroendet för studiemedelsystemet.
Preskriptionstid förlängs
För det första införs nu krav på att låntagare ska registrera sin adress hos CSN om den saknas i Skatteverkets folkbokföringsdatabas. CSN saknar i dag adress till cirka 19 000 låntagare varav de allra flesta är bosatta utomlands. Under 2009 betalade dessa låntagare in endast fyra procent av vad de skulle till myndigheten.
Regeringen avser att återkomma till vilka sanktioner som ska införas för de som vägrar lämna en aktuell adress, men redan i dag är budskapet tydligt: Kontrakt är till för att hållas.
För det andra förlängs preskriptionstiden från 10 till 25 år. I dag räcker det för en låntagare att hålla sig undan i tio år innan skulden kan avskrivas. Så kan vi inte ha det. Det ska vara svårt, inte lätt, att hålla sig undan rättvisan. Att förlänga preskriptionstiden handlar inte endast om principer - det handlar i största grad om pengar. Drygt 10 000 lån till ett belopp om 1 miljard kronor riskerar att preskriberas bara under 2011. Ett system som riskerar att skifta sådana belopp från de som gör rätt till de som gör fel inom studiemedelsystemet är inte hållbart.
Förbättrad återbetalning är en fråga om rättvisa och resurser. Jag höjer hellre studiemedlet eller tillför mer resurser för att höja kvaliteten i högskolan än efterskänker pengar till de som smiter undan.
Nyamko Sabuni
biträdande utbildningsminister