Höstens val kommer att stå mellan två tydliga alternativ: Oppositionens löften om höjda, kravlösa bidrag och Alliansens satsningar för att hjälpa fler att gå från bidragsberoende till arbete och egen försörjning. Det finns många skäl för fortsatta reformer, inte minst samhällsekonomiska. Men det viktigaste är att de flesta människor vill och kan försörja sig själva. Det handlar om självrespekt, värdighet och frihet.
Inför folkpartiets partiråd i Uppsala i helgen har fp presenterat ett förslag om att alla kommuner ska ställa krav på motprestation för alla arbetsföra personer som får socialbidrag. Socialbidraget ska vara ett skyddsnät för de sköraste och mest utsatta i vårt samhälle. Men som situationen är idag är det många arbetsföra människor som av olika anledningar inte kvalificerat sig för a-kassa som har socialbidrag som huvudsaklig försörjning. Rimligtvis borde då reglerna utformas för att lyfta in människor på arbetsmarknaden, inte för att permanenta ett bidragsberoende. Dagens regler fastslår att det krävs särskilda skäl för aktivitetskrav för personer över 25 år som uppbär socialbidrag, det är inte rimligt. Vi vill därför ändra dessa regler i socialtjänstlagen.
Socialbidragets konstruktion, med hundraprocentiga marginaleffekter, innebär att varje krona som tjänas räknas av från det ekonomiska biståndet. Det lönar sig inte att arbeta för dem som uppbär bidrag. För att stärka arbetslinjen föreslår folkpartiet också att en socialbidragstagare ska kunna behålla en del av en inkomstökning, upp till 1500 kr per månad i max
sex månader, utan att det påverkar socialbidraget.
Ylva Johansson (s) avfärdar bägge förslagen med motiveringen att den som är arbetsför ska ha trygghet i a-kassan och inte hänvisas till försörjningsstödet. Antingen struntar Johansson i den grupp, inte sällan utrikes födda och ungdomar, som haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden eller så avser vänsteroppositionen att sänka kraven för att kvalificerat sig till
a-kassan, vilket innebär högre kostnader för staten. Oaktat om det handlar om bristande solidaritet med samhällets mest utsatta eller nya försök att trolla med siffror visar detta än en gång skillnaden mellan Alliansens politik för fler i arbete och egen försörjning och oppositionens passiviserande bidragslinje.
Det är vår övertygelse att de allra flesta människor vill och kan försörja sig själva. Det är också utifrån de grundvalarna våra välfärdssystem är uppbyggda. Folkpartiet vägrar acceptera att människor glöms bort i byråkratiska bidragssystem. Det gäller särskilt de som står längst från arbetsmarknaden och i åratal levt på försörjningsstöd. Solidaritet och rättvisa kommer inte genom bidrag och omhändertagande utan ur egenmakt och egen försörjning.