Bryt utanförskapet 3                      

Utanförskapet har varit som allra mest påtagligt för dem som kommit till Sverige från andra länder. De strukturella förändringar som har genomförts på arbetsmarknadsområdet har, i kombination med stark konjunktur, givit önskvärda resultat. Hälften av de nya jobb som tillkom under 2007 gick till en utrikes född person. Samtidigt kan vi inte slå oss till ro och vara nöjda. Antalet människor som söker sig till Sverige är rekordhögt. För att ge nyanlända de bästa möjligheterna till arbete och integration är kunskaper i svenska en förutsättning.

Under de senaste veckorna har regeringen presenterat en rad integrationspolitiska förslag för att bryta utanförskapet.

De brister som råder i svenskundervisningen för invandrare (sfi) är alarmerande. Det nationella statistiska underlaget vad gäller sfi är i sig bristfälligt och ett resultat av ett svårbegripligt ointresse från den tidigare regeringens sida. Oredan i siffrorna och stora skillnader mellan kommunerna försvårar analysen. Resultaten av de undersökningar som genomförts ger dock en samstämmig bild. Dagens svenskundervisning för invandrare präglas generellt av bristande kvalitet och låga krav på studieresultat.

För arbete och integration krävs kunskaper i svenska. Språkkunskaper ger egenmakt och ökar möjligheterna att få jobb och klara sin försörjning. Regeringen tar nu ett samlat grepp om svenskundervisningen för invandrare ”sfi-lyftet” – med högre krav på både elever och utbildning.

Åtgärder i sfi-lyftet

1. Nationella slutprov på samtliga studievägar.

2. Tydliga mål i kursplanen för sfi.

3. Begränsad tid i sfi.

4. Utvärdering av sfi.

5. Lärarlyft för sfi-lärare.

6. Förstärkt nationell inspektion.

7. Prestationsbaserad sfi-bonus.

Länk till DN-debatt artikel

Läs pressmeddelande

Längre tid och samma subventionsgrad viktiga förändringar av instegsjobben   

Instegsjobben har varit en reform som ska förhindra att nyanlända förvisas till ett långvarigt utanförskap. Instegsjobben innebär ett riktat stöd till privata eller offentliga arbetsgivare som ger dem möjlighet att anställa nyanlända invandrare. Anställningen kopplas till undervisning i svenska och ska även innehålla tydliga handledande inslag, för att på så vis kombinera ett snabbt fotfäste på arbetsmarknaden. I dag begränsas tiden med instegsjobb till maximalt 18 månader. Det har visat sig att det är en allt för kort tid för att nyanlända ska kunna få en verklig chans att lära sig svenska och etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen utökar därför tiden till 24 månader. Vi kommer också att utöka kompensationen till offentliga arbetsgivare, som tar emot instegsjobbare, från dagens 50 procent till 75 procent av omkostnaden. Det innebär att det blir samma subventionsgrad för offentlig som privat arbetsgivare som anställer en instegsjobbare.

Länk till DN-debatt artikel

Riksdagsledamot Sten Nordin (m) har utsetts till regeringens särskilda kontaktperson i dialogen med landets kommuner för att stödja deras flyktingmottagande. Syftet med kommundialogen är att stödja fler kommuner att ta emot nyanlända. På detta sätt får regeringen löpande återkoppling om varför vissa kommuner, trots goda förutsättningar, inte tar emot nyanlända.

Uppdraget går ut på att belysa utmaningar för vissa kommuner som på kort tid har tagit emot många flyktingar, redovisa hinder och möjligheter i kommuner som bara tar emot ett fåtal och lyfta fram goda exempel. Nordin får även i uppdrag att arbeta för förbättrad information till de nyanlända vad gäller förutsättningar att få jobb och bostad i andra kommuner än den de vistats i under asyltiden.

Läs pressmeddelande