Det var en betydelsefull dag när riksdagen i torsdags den 21 maj behandlade förslaget till ny sammanhållen diskrimineringslag. Jag uppskattar den i grunden breda politiska uppslutningen bakom de steg vi nu gemensamt tar mot ett starkare skydd mot diskriminering. All diskriminering är en kränkning av den enskilda människans frihet och värdighet och därmed ett brott mot den folkrättsligt grundade respekten för de mänskliga rättigheterna.

I mitt tal betonade jag att jag, som företrädare för Alliansregeringen, med stolthet ser tillbaka på vad borgerliga regeringar har uträttat i kampen mot diskriminering och för att alla människor ska behandlas lika. 1979 fick vi vår första jämställdhetslag sedan statsrådet Eva Winther hade försvarat förslaget i riksdagen. Vid den tiden var vänsteroppositionen i riksdagen emot både lag, aktiva åtgärder och JämO. Utvecklingen har onekligen gått framåt sedan dess.

Med den nya diskrimineringslagen och en sammanhållen Diskrimineringsombudsman stärks nu skyddet mot diskriminering i en rad avseenden:

Vi inför en diskrimineringsersättning skild från skadeståndslagen, så att kännbara ersättningar kan utdömas vid diskriminering. På det sättet får domstolarna möjlighet att beakta den förebyggande och avskräckande betydelse nivån på ersättningen kan få. Det ska kosta att diskriminera!

Vi inför skydd mot diskriminering för två nya diskrimineringsrunder. I enlighet med EU:s arbetslivsdirektiv införs förbud mot diskriminering på grund av ålder i arbetslivet. Vi inför också ett skydd mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.

Vi vidgar skyddet mot diskriminering till att gälla fler samhällsområden och fler diskrimineringsgrunder. Till exempel blir det nu också förbjudet att diskriminera på grund av kön, funktionshinder och sexuell läggning inom hälso- och sjukvården samt inom socialtjänsten.

Liberala kvinnors landsmöte 24 maj

Den 24 maj fick jag glädjen att tala på Liberala Kvinnors landsmöte i Göteborg då 150 kvinnor hade samlats i en vacker lokal med utsikt över hamninloppet.

Mitt tema var ”Mänskliga rättigheter är kvinnors rättigheter”.

FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna firar 60 år 2008 men dess grundläggande liberala värderingar är långt ifrån uppfyllda. Särskilt gäller det situationen för världens kvinnor.

När jag utsågs till minister frågade man mig vilken som var den viktigaste jämställdhetsfrågan. Jag svarade att kampen mot mäns våld mot kvinnor är den mest akuta. Den senaste tidens allvarliga våld och övergrepp mot barn och kvinnor bevisar detta. På mötet med Liberala Kvinnor berättade jag lite närmare om den handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor som regeringen presenterade i november 2007.

Dessutom nämnde jag att vi inom kort presenterar en ny handlingsplan, denna gång mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Regeringen har också genomfört viktiga reformer för att jämställdheten i familje- och yrkesliv ska öka. I Göteborg talade jag om hur regeringen satsar på hushållsnära tjänster, jämställdhetsbonus och karriärutvecklingsprogram för kvinnor i staten liksom på kvinnors företagande. Vi bör ta ett bredare grepp om dessa frågor på samma sätt som vi har gjort när det gäller våld i nära relationer. Nu rekryterar vi kompetens på området och ambitionen är att återkomma med strategi och åtgärdspaket under 2009.

Vi har hunnit uträtta mycket under våra 20 månader vid makten. Oppositionen kritiserar oss inte alltid för det vi gör utan snarare för det vi inte gör, till exempel för att vi inte lyckades använda våra 400 miljoner för jämställdhet under det första året. Det är sant. Men det tar tid att bygga upp ett departement och att bereda politiken. Det är värt att notera att socialdemokraterna inte använde hela sitt anslag på 94 miljoner under sin senaste mandatperiod på fyra år. 43 miljoner kom aldrig till användning, att jämföra med att vi faktiskt använde 148 miljoner till jämställdhet under 2007.

Inom kort kommer Jan Björklund och jag presentera en rejäl satsning på jämställdhet i skolan. Det var en nyhet som de liberala kvinnorna var bland de första att få höra.

Urbant utvecklingsarbete för minskat utanförskap

Utgångspunkten för regeringens arbete med det urbana utvecklingspolitiken är att minska antalet stadsdelar i Sverige med ett utbrett utanförskap samt att förbättra förutsättningarna för städernas bidrag till Sveriges konkurrenskraft. I de stadsdelar där en hög andel invånare upplever ett utanförskap genom arbetslöshet, långvarigt beroende av försörjningsstöd, otrygghet eller ohälsa finns det skäl för staten och berörda kommuner att gemensamt finna effektiva metoder för att bryta utanförskapet.

I förra veckan fattade regeringen beslut om en förordning om urbant utvecklingsarbete. Syftet med förordningen är att ge en struktur för att samordna utvecklingsinsatser mellan stat och kommun i stadsdelar med

utbrett utanförskap.

Det ska också finnas möjligheter för aktörer från den privata och ideella

sektorn att samverka med stat och kommun genom så kallade lokala partnerskap.

Polismyndigheterna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får i

uppdrag att ingå i lokala partnerskap.

Lättläst information på myndigheters hemsidor

I DN den 27 maj skriver Myrberg, Notlöf och Tronbacke under rubriken "svek mot lässvaga" att "bara 133 av 320 myndigheter har lättläst information på sina webbplatser som enkelt går att hitta från webbplatsens förstasida".

Konsumentverket (KOV) som är "min" myndighet, är en av dem som hittills har struntat i att ta ansvar, enligt debattörerna.

Det är viktigt att KOV har bra och lättillgänglig information. Därför

är det bra att KOV i höst lanserar sin nya webb med den speciella tekniska funktion som gör informationen mer lättläst.