Under vintern och våren har jag träffat och fört regelbundna samtal med företrädare för flera större börs- och investmentbolag. Målet har varit att bidra till stärkt jämställdhetsarbete i företagen, inte minst när det gäller börsbolagens styrelser. Svenska företag har inte råd att gå miste om den kompetens som kvinnor besitter och en förändring måste komma till stånd.
Jag har mötts av en genuin vilja till förändring. Det är glädjande att vårens styrelsenomineringar till bolagsstämmor hitintills antyder en positiv trend. En granskning av hälften av nomineringarna till de hundra största bolagen visar att 37 procent av de nya styrelseledamöterna som nominerats är kvinnor. Det är en välkommen utveckling som visar att vi är på rätt väg, med en kraftfull jämställdhetspolitik och opinion, utan att införa kvotering.
Nästa steg blir att vidga diskussionen. Boven i dramat när det gäller underrepresentation av kvinnor i bolagsstyrelser är inte främst de största börsbolagen. Medelstora och mindre börsbolag har långt kvar innan de lever upp till bolagskoden. Det åligger också dessa bolag att ta jämställdheten i bolagen på större allvar.
Socialdemokraterna styrde Sverige i 12 år, pratade högljutt om att inskränka äganderätten genom kvotering - men gjorde ingenting. Mycket prat och lite verkstad, så kan deras jämställdhetspolitik beskrivas. Med Alliansregeringen har jämställdhetspolitiken fått det största anslaget genom tiderna. Vi har kunnat satsa på kvinnors företagande, utbildat kvinnliga styrelsekandidater, underlättat för kvinnor och män att kombinera familj med yrkesliv och genomför en miljardsatsning på att bekämpa våldet mot kvinnor. Det börjar sakteligen ge resultat på flera fronter.
Verklig förändring kommer inifrån. Jag är övertygad om att det gynnar företagens jämställdhetsarbete i övrigt, t.ex. när det gäller rekrytering till chefsposter. Vi politiker kan stimulera den utvecklingen genom att förbättra förutsättningarna för kvinnor och män att göra karriär och genom tydlig dialog med näringslivet.