Nolltolerans mot narkotika

Publicerad i Helsingborgs Dagblad 1 dec 2010

I en europeisk kontext har vi en jämförelsevis god situation när det gäller narkotikamissbruket. Även om vi ser våra problem som allvarliga så har vi relativt andra länder ändå lyckats väl med vår narkotikapolitik. Men den svenska narkotikasituationen är i hög grad beroende av den internationella narkotikapolitiken. Internationellt präglas nu debatten av ett ställningskrig där restriktivitet står mot liberalisering. Än så länge finns i internationella sammanhang ett brett stöd för en restriktiv hållning mot droger. Men motkrafterna är starka. Vi såg det senast i folkomröstningen i Kalifornien om att legalisera cannabis.

Man framhåller på många håll att den rådande restriktiva politiken har misslyckats. Här är Sverige ett exempel på att det faktiskt går att påverka situationen. En konsekvent genomförd politik är ett realistiskt alternativ till den skenbart enkla vägen att ge upp kampen mot narkotikan och missbruket. Det behövs ett förebyggande arbete, en bra vård och behandling om man fastnat i missbruk och naturligtvis en brottsbekämpande insats från tull och polis.

Kampen mot narkotikan är dock ingen kamp som vinns en gång för alla. Det är viktigt att vi kan fortsätta på den inslagna vägen. Myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer och politiska partier behöver fortsätta att samverka.

Utmaningarna är också nya. Var tionde ung man mellan 16 och 29 år har testat cannabis, också i vårt land. Många nya preparat säljs via Internet och kan snabbt få fäste i en ungdomsgrupp. Att klassificera ett nytt preparat som narkotika tar tid. Droghandlarna ligger ofta steget före och här finns stora pengar att tjäna på ungdomars missbruk.

För att få snabbare och skarpare verktyg mot denna droghandel är det nödvändigt att myndigheterna kan agera både snabbare och kraftfullare. Vi föreslår nu att polis och tull ges rätt att beslagta preparat som man misstänker är farliga redan innan de är narkotikaklassade. En åklagare ska kunna besluta att varorna förstörs. Folkhälsoinstitutet och Läkemedelsverket ska också snabbt kunna beställa preparat från Internet för att skynda på narkotikaklassningen. Hittills har vi legat steget efter, men nu kan vi på allvar ta upp kampen mot nätdrogerna. Vi höjer också straffet för dopningsbrott. Det finns ett nära samband mellan bruk av narkotika och bruk av dopningsmedel och skadeeffekterna är delvis desamma. Det finns ett samband mellan ökad aggressivitet, våldbenägenhet och dopningsmissbruk. Handel med dopingpreparat är lika lönsam som narkotikahandel. Dessa lagändringar kan förhoppningsvis träda ikraft 1 april 2011.

Just nu pågår ett arbete på socialdepartementet med att ta fram en ny femårig nationell strategi för preventionsarbete mot alkohol, tobak, dopningsmedel och narkotika. Den kommer att presenteras före jul. Som komplement till strategin kommer ett årligt åtgärdsprogram att tas fram som anger alliansregeringens prioriteringar för det kommande året. Förra mandatperioden satsade vi mer än en miljard i förebyggande insatser. Vår ambition är att göra motsvarande denna mandatperiod. Vi har all anledning att hålla fast vid våra tuffa målsättningar om minskad alkohol- och tobakskonsumtion och ett samhälle fritt från narkotika och dopingmedel.

Maria Larsson, barn- och äldreminister (KD)
Kenneth Johansson, socialutskottets ordförande (C)
Mats Gerdau, gruppledare i socialutskottet (M)
Barbro Westerholm, gruppledare i socialutskottet (FP)
Anders Andersson, gruppledare i socialutskottet (KD)