Hej!
Förra veckan genomförde Statens medicinsketiska råd ett seminarium med titeln ”Screening på gott och ont”. Skälet bakom seminariet var den skepsis som visats mot nyttan av screeningundersökningar. Friska personer kan felaktigt utpekas som sjuka och personer som kommer att insjukna kan invaggas i falsk säkerhet om de felaktigt utpekas som friska. En annan invändning är att screening kan dra såväl personella som ekonomiska resurser från annat som kanske är viktigare att satsa på i hälso- och sjukvården.
Screening innebär ju att stora grupper av människor erbjuds en undersökning som syftar till att på ett tidigt stadium ge den undersökte vetskap om man har och eller löper risk att få en viss sjukdom. Vid tidig upptäckt ska tidig behandling kunna ges med minskat lidande och minskad risk för förtidig död som resultat och samt minskade kostnader för samhället. Exempel på sjukdomar där screening är aktuell är bröstcancer, prostatacancer och bukaortaaneurysm. Bukaortaaneurysm är en utbuktning av stora kroppspulsådern som kan brista och förorsaka dödligt förlöpande blödning. Mammografi skiljer sig från de båda övriga, som jag ser det, åt när det gäller värdet av screening.
Värdet av tidig upptäckt av bröstcancer med mammografi visades i Sverige 1985 och har sedan stötts av andra undersökningar i Sverige och en rad länder. Genom tidig upptäckt kunde dödligheten minskas med c:a 30 procent bland kvinnor 40 – 74 år. Socialstyrelsen rekommenderade därför 1985/86 landstingen att erbjuda kvinnor i den åldersgruppen hälsoundersökning med mammografi. Alltsedan starten har kritiska röster ifrågasatt värdet av undersökningen. Varje gång det skett har Socialstyrelsen med hjälp av experter analyserat argumenten som varit av olika slag. Man har kontrollräknat och analyserat de nya studier som presenterats och varje gång har Socialstyrelsen funnit att rekommendationerna håller. Nu börjar det också komma stöd för att kvinnor över 75 år skulle kunna ha nytta av mammografi. Bröstcancer är ju vanligare bland äldre än yngre kvinnor.
Men alla håller inte med. Vid seminariet ansåg professorn och allmänläkaren Birgitta Hovelius att vinsterna med mammografiscreening är för små i förhållande till insatta resurser. Därför bör allmän mammografiscreening upphöra och endast erbjudas kvinnor med bröstcancer i familjen. Om man ändå fortsätter med allmän screening, bör informationen om nytta och nackdelar utformas bättre så att kvinnor kan ta ett självständigt beslut om de vill genomgå undersökningen eller inte. Jag håller med om att informationen borde omarbetas så att kvinnor har all information de behöver för sina beslut om deltagande men jag håller inte med om åsikten att landstingen bör upphöra med att erbjuda mammografi.
Screening för prostatacancer och bukaortaaneurysm, som är manliga sjukdomar, är mer problematiska än mammografiscreeningen därför att riskbedömningarna är så svåra att göra. Vid bröstcancer opererar man direkt men när det gäller prostatacancer och aneurysm är det inte alla som bör behandlas, i en del fall ska man avvakta och för att se hur det hela utvecklas. En del kanske kan få leva med sin diagnos och med att aldrig insjukna men ändå känna sig ”sjukdomsstämplade”.
Utformningen av informationen om nytta och avigsidor med screening för prostatacancer och bukaortaaneurysm är därför viktig. Vill man löpa risken att få en diagnos men inte anses vara i behov av behandling? Vill man leva med sjukdomsstämpel eller inte eller vill man hellre leva i ovetskap? Människor är olika och måste få välja väg själva.
Seminariet lyfte fram frågan i vilken utsträckning friska människor ska erbjudas genomgå en undersökning för att man ska hitta ett mindre antal sjuka. Själv vill jag göra ett tillägg när det gäller mammografi, nämligen att vi måste forska vidare på att hitta riskgrupperna. Det räcker inte att som Birgitta Hovelius med begränsningen till kvinnor med cancer i familjen.
Sedan har jag varit på internat med Tandvårdsnämnden som har ansvar för det nuvarande tandvårdsstödet. Efter att ha sett siffror på hur många som idag går till tandläkaren och hur höga kostnader för enskilda kunnat begränsas känner jag glädje och stolthet över att Alliansen genomfört denna reform.
Så hoppas jag att så många som möjligt anmäler sig till Nätverket Liberala Seniorers seminariedag den 9 maj här på riksdagen. Anmälan till sofia.konberg@riksdagen.se. Programmet återfinns i förra nyhetsbrevet.
Till sist vill jag önska er en Glad och Skön Påsk. Väderleksutsikterna är lovande.
Med vänliga hälsningar
Barbro Westerholm
Ordförande
Nätverket Liberala Seniorer