Hej!
I det här brevet tar jag upp den ena av de två frågor som vi hade bett företrädare för Sveriges Pensionärsförbund (SPF) komma och berätta om vid Liberala Seniorernas seminarium den 9 maj, nämligen läkemedelsbehandling av äldre. Den andra, om den europeiska deklarationen om äldres rättigheter och skyldigheter då de är i behov av vård om omsorg, tar jag upp i ett kommande nyhetsbrev inför den internationella dagen "Elder Abuse Day" 15 juni 2011. Deklarationen innehåller nämligen ett avsnitt om våld och övergrepp mot äldre.
Det var SPF:s läkemedelssakkunnige Lars Nilsson med ett förflutet i läkemedelsforskning, läkemedelsindustri och Apoteket AB som redovisade arbetet i den paraplyorganisation " Koll på läkemedel"som PRO, SPF och Apoteket Farmaci tagit initiativ till. Han inledde med att läkemedel i stort sett är bra produkter men att problemen kring läkemedelsterapi i första hand beror på hur läkemedel används av läkare och patienter. Han skiljde på läkemedelsbehandling av yngre-äldre som är "Friska" med 2 - 5 läkemedel och äldre-äldre som är multisjuka och multimedicinerade.
I gruppen yngre-äldre är det vanligt med läkemedel som ges för att förebygga sjukdom. Studier visar att högst hälften av dem som ordinerats långtidsmedicinering tar sina tabletter. Det leder till bristande effekt och onödiga kostnader.
I gruppen äldre-äldre behandlas de flesta med läkemedel, oftast många samtidigt. Äldre får mer problem med läkemedel än yngre eftersom äldre är känsligare för läkemedel beroende på försämrad funktion hos njurar och andra organ. Doseringen är osäker för läkemedlen är dåligt utprövade på äldre. Dessutom "krockar" en del läkemedel med varandra med biverkningar som följd. Bakom problemen ligger att ordinationerna kommer från olika läkare och att uppföljningen och helhetsbedömningen av patientens tillstånd brister samt att forskning kring äldres sjukdomar och läkemedelsbehandling har låg prioritet.
Av den statistik vi idag har över läkemedelsbehandlingen framgår att den varierar mycket över landet. Som exempel kan nämnas att andelen av människor 80 år och äldre som fått fler än tio läkemedel 2010 var strax under 42 procent i Örebro och Jämtland. I Kronoberg och Uppsala var siffran 50 procent, i riket 47 procent. Lars Nilsson visade också siffror på andelen 80-åringar och äldre som fått för äldre olämpliga läkemedel 2010. Här låg Gävleborg lägst med drygt 25 procent och Blekinge högst med närmare 40 procent. Båda siffrorna är enlig min mening alarmerande höga.
Hur kan då äldres läkemedelsbehandling förbättras. Lars Nilssons recept var följande:
- Varje äldre patient skall ha en läkare med totalansvar för patientens hela behandling, en dirigent.
- Kunskapen om läkemedlen måste förbättras och dokumenteras för multisjuka äldre.
- Läkemedelsgenomgångar behöver användas systematiskt.
- På sikt behövs en lagstiftning som garanterar alla över 75 år en systematisk genomgång av sin läkemedelsbehandling.
Sedan gick han in på hur pensionärsorganisationernas medlemmar kan bidra till att läkemedelsbehandlingen blir bättre. Det första är att stärka medlemmarna genom medlemsmöten, studiecirklar mm så att de kan ställa "vassa" frågor till sin doktor, t.ex. "Är det här läkemedlet utprövat på äldre?". Det andra är att ge kunskap till ledamöter i de kommunala och landstingskommunala pensionärsråden så att de till politiker och tjänstemän kan ställa "vassa" frågor om läkaransvar,
läkemedelsuppföljningar mm.
Paraplyorganisationen med PRO, SPF i och Apoteket Farmaci kommer att arbeta i fyra år och mäta effekterna av insatserna. Visserligen ligger tillsynsansvaret på Socialstyrelsen, landstingen och kommunerna men jag tror att det här initiativet kommer att fungera som blåslampa. Jag har i andra sammanhang sett vilken effekt det har när konsumenterna tar tag i ett problem som behöver åtgärdas.
Avslutningsvis, självklart kommer läkemedelsbehandling av äldre ingå som en del av vårt kommande äldreprogram.
Med vänliga hälsningar
Barbro Westerholm
Ordförande
Nätverket Liberala Seniorer