Hej!
Förra veckan var alliansens landstingspolitiker inbjudna till riksdagen där Göran Hägglund höll ett föredrag som jag i telegramform återger här. I det bemötte han några frågor som Dagens Nyheter aktualiserat under senare tid och jag tror ni kan ha nytta av hans svar.
• Läkarbrist? Ja, vi behöver fler läkare men värt att notera är att regeringen ökar antalet platser på läkarlinjen med 27 procent fram till år 2015 jämfört med 2006. Samtidigt visar Socialstyrelsens Årsrapport NPS 2011 att tillgången på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor i hälso- och sjukvården fortsätter att öka, dock i olika takt. Även antalet specialistläkare totalt har ökat. Samtidigt visar Socialstyrelsens rapport att personaltätheten i hälso- och sjukvården samt tandvården varierar över landet.
• Brist på vårdplatser? Sverige har relativt sett få vårdplatser per tusen invånare jämfört med andra OECD-länder. Det finns positiva aspekter med vård utanför sjukhus men det finns också risker, speciellt när det gäller vårdkedjan för äldre. Det är huvudmännens ansvar att dimensionera vården. Regeringen kan inte specificera hur många vårdplatser som behövs men vi kan konstatera att det på många håll behövs fler platser. Socialstyrelsen har ett uppdrag att kartlägga problemet med överbeläggningar. Alliansen i Stockholms läns landsting har nyligen beslutat om en satsning på 700 nya vårdplatser fram till 2015.
• Undanträngningseffekter? Socialstyrelsens årsrapport 2011 Nationella vårdgarantin och kömiljarden visar: Vårdgarantin för en första kontakt har kunnat hållas i nio fall av tio. Antalet patienter som står på väntelista för operation eller åtgärd har fortsatt att minska under 2010. Det finns fortfarande åtta landsting där mindre än 90 procent av de inkommande samtalen besvaras samma dag. Befolkningens kännedom om vårdgarantin är låg. Personalens kännedom om vårdgarantin varierar mycket. Socialstyrelsen har funnit att undanträngning av återbesökspatienter kan ha förekommit under kortare perioder. Datamaterialet är dock mycket begränsat.
• Hantering av klagomålsärenden på Socialstyrelsen. Genom den nya lagstiftningen är det enklare för patienter att anmäla händelser vilket leder till många fler ärenden. Det är bra att fler anmäler händelser – det ökar chansen att rätta till felaktigheter. Det är viktigt att Socialstyrelsen snabbt hittar fungerande rutiner för att klara sin nya roll i patientsäkerhetsarbetet. Socialdepartementet har en nära dialog med Socialstyrelsens ledning för att på bästa sätt stödja dem i deras nya åtaganden, bland annat genom extra resurser.
• Jämlik vård. I budgetpropositionen 2011 för utgiftsområdet hälso- och sjukvård står: ”Regeringen anser att det är viktigt att den vård som erbjuds är jämlik. Det handlar om att vården ska hålla en bra kvalitet för alla och att tillgängligheten ska vara god för både kvinnor och män, utrikes födda och inrikes födda oavsett ålder, bostadsort, utbildning och ekonomiska förutsättningar.” Regeringen har avsatt 15 msek fram till 2012 för en särskild satsning på jämlik vård. En strategi för jämlik vård ska tas fram – Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram underlag. Regeringen gör en fortsatt satsning på Öppna Jämförelser. Utredningsuppdrag har lämnats till Patientlagsutredningen om att uppmärksamma och hantera regionala skillnader i vården. Den 1 januari 2011 inledde Myndigheten för vårdanalys (MYVA) sin verksamhet.
Till kommentaren om läkarbristen vill jag tillägga att vi måste använda läkarnas tid bättre. De måste få göra det de är utbildade för. I dagsläget utför de uppgifter som andra är bättre på. När en läkare sa att han var arbetsplatsens sämsta men högst betalda sekreterare så vittnar det om misshushållning av arbetskraft. Vi måste också öppna upp arbetsmarknaden för äldre läkare som vill och kan fortsätta arbeta högre upp i åldrarna. Och vi måste se över både läkarutbildningens innehåll och hur många platser som krävs framöver. Det känns inte bra att vi som nu är beroende av utbildningsplatser i andra länder.
Bristen på vårdplatser skulle kunna minskas om äldre som bor på vård- och omsorgsboenden (särskilda boenden) i högre utsträckning fick sin sjukvård där och inte behöva skickas till sjukhusens akutmottagningar. Med förbättrad vårdplanering vid utskrivning av äldre från sjukhus skulle mycket kunna vinnas både i form av livskvalitet för den äldre och bättre utnyttjande av sjukvårdens resurser.
Vårdgarantin har fört mycket gott med sig men den måste utvecklas vidare när det gäller kroniska patienter med stora behov av återbesök. Återigen handlar det ofta om äldre människor.
Socialstyrelsen dignar under klagomålsärenden som Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd inte hann färdigbehandla i höstas. Och så fyller det på sig i rask takt med nya anmälningar. Samtidigt krävs hög kompetens hos de handläggare som ska bedöma anmälningarna och det tar tid att rekrytera dessa personer. Men jag är övertygad om att Socialstyrelsen kommer att lösa detta och att vi ganska snart kommer att se vilket värde det nya klagomålssystemet har. Det handlar om att lära av vad som hänt och att förebygga nya skadehändelser, inte att leta syndabockar.
Att åstadkomma en jämlik vård när vi har krockande lagstiftningar – hälso- och sjukvårdens målparagraf om vård av hög kvalitet på lika villkor och det kommunala självbestämmandet är inte lätt men ett måste för att bibehålla allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvården.
När detta skrives är jag i ett ”somrigt” Bryssel för att hålla föredrag om fysisk aktivitets betydelse för äldres hälsa.
Med vänliga hälsningar
Barbro Westerholm
Ordförande
Nätverket liberala seniorer