Det här är jag

Vid forsen i Viskan. Där byggdes en textilfabrik som lade grunden till det lilla samhället Skene, utanför Borås. Där föddes jag 1962. Nästan alla vuxna var textilarbetare; min pappa, våra grannar, min farbror, min moster och kusin. Jag kom till Stockholm genom jobbet, i tolv år var jag officer i försvaret. Jag är i Skene ganska ofta, för att hälsa på min mamma och för att träffa mina gamla skolkompisar. Det händer att vi tar båten och fiskar i Öresjön.

Jag är gift med Anette och vi har två söner som heter Jesper och Gustav. Energi får jag från mina barn. Jag tycker också om att resa, helst där värmen är och att gå i skogen. Jag gillar att läsa deckare. Mitt favoritämne i skolan var historia och det intresset bär jag med mig än idag. Jag är inget vidare på att laga mat, men mina söner tycker att jag gör världens godaste våfflor, med recept från min norska mormor.

Engagerad och energisk

  • Drömjobb som liten: Jag ville bli astronaut. Om jag inte hade blivit politiker så tror jag att jag hade blivit lärare, antagligen i historia.
  • Sån är jag: Jag är engagerad och energisk, men också otålig. Jag är en rätt blödig person som gillar att dansa till schlager.
  • Lycka: Som förälder så är det såklart mina barn. Jag blir lycklig när jag hör dem skratta.
  • Motto: Livet är nu. Inte sen.
  • Största rädsla: Att mina adopterade barn skulle utsättas för fördomar på grund av sin bakgrund.
  • Talang jag skulle vilja ha: Det vore kul att kunna göra några Zlatan-dribblingar. Det skulle imponera mer på mina söner än det jag håller på med.

”Jag är en curlingpappa som inte är smartare än en femteklassare.”

Jan Björklund

Så blev jag politiskt aktiv

Jag har alltid varit samhällsintresserad. Jag gillade tidigt att driva på för att förändra det jag tyckte var dåligt. När jag gick på gymnasiet var jag ordförande i elevrådet, det blev ett sätt att göra något med mitt engagemang. Jag organiserade bland annat en skolstrejk, faktiskt för att rektorn ville skriva in skolk i betyget. Det var en av mina första politiska gärningar, tyvärr blev det som jag ville och rektorn ändrade sig.

Som tonåring gick jag med i Folkpartiets ungdomsförbund. Min mammas bakgrund som krigsflykting har präglat mig mycket. Hon flydde från nazism och förtryck under andra världskriget. Hennes längtan till frihet blev startpunkten för mitt politiska engagemang.

Läs mer här om varför jag är liberal.

Jan_segelbat