Vi behöver höja studieresultaten i Kristianstads skolor. Av den anledningen genomförde jag en studie av samtliga grundskolor i Skåne för att se över sambanden mellan skolstrukturella faktorer (skolstorlek, antal lärare, andel utbildade lärare etc.) och studieresultat. Syftet var att se om jag kunde hitta faktorer som vi bör fokusera på framöver för att höja studieresultaten.
Undersökningen visar dock att skolstrukturella faktorer har en relativt sett mindre betydelse för resultaten än faktorer som föräldrarnas utbildningsbakgrund och invandrartäthet. Därför måste vi flytta fokus i debatten från skolstrukturella faktorer till andra faktorer som har större betydelse, exempelvis hur vi kompenserar för variationer i föräldrarnas utbildningsbakgrund och invandrartäthet.
Andra studier visar också på att vi måste våga prata om undervisningssituationen, vilka förväntningar vi ställer på eleverna och förmågan att skapa förtroendefulla relationer. Tyvärr tenderar vi politiker att fastna i debatter kring hur stora skolorna ska vara, lärartäthet och hur vi får fler utbildade lärare.
Min slutsats av detta är att jag gärna ser mer resurser till skolans verksamhet, men att det inte är det som är det avgörande för hur vi lyckas framöver. Vi måste våga prata om skolans kompensatoriska uppdrag, och andra ”mjuka” faktorer som inte alltid går att mäta, för att kunna utveckla vår verksamhet.
Av raderna ovan framgår att jag tar avstånd från den artikel som publicerats i dagens Kristianstadsblad. Den stämmer inte alls överens med varken den studie jag genomförde, den pressrelease som skickats ut, eller den intervju som därefter genomfördes. I pressreleasen och under intervjun är jag tydlig med att man INTE kan dra slutsatsen att färre lärare och mindre utbildade lärare skulle leda till ett bättre resultat. Att då tillskrivas åsikter som är fundamentalt motsatta är djupt frustrerande.
Jonas Fasth
Barn- och utbildningsnämnden, 1:e vice ordförande